Hantering av skyddade personuppgifter |
Om skattemyndigheten bedömer att utlämnande av uppgifter
rörande en viss person kan leda till exempelvis personförföljelse,
finns det möjlighet att i folkbokföringsregistret föra
in en markering för särskild sekretessprövning –
en s.k. spärrmarkering. Denna markering innebär
en varningssignal att observera vid utnyttjandet av uppgifterna
i fråga.
Om man får information om att personuppgifterna för
en viss person är spärrmarkerade i folkbokföringsregistret,
så begränsar man kretsen av anställda som har behörighet
att ta del av just de uppgifterna. Rutinerna kring hanteringen av
de spärrmarkerade uppgifterna följs sedan regelbundet
upp.
Det är också viktigt att de registrerade personer som
berörs – studenter eller anställda – får
information om hur viktigt det är att de inte i onödan
lämnar ut uppgifter om sig själva och att det finns ett
begränsat integritetsskydd inom högskolan. Det är
nämligen så att den särskilda sekretessen
i folkbokföringsregistret upphör att gälla då personuppgifter förs över till universitetens datasystem.
|
Enligt en särskild lag kan Stockholms tingsrätt besluta
om att en person får använda en s.k. fingerad identitet.
Denna möjlighet används i särskilda undantagssituationer.
Vid universitet och högskola gäller vanligtvis stark sekretess
för uppgifter som kan röja en fingerad identitet.
Se även informationen från Skatteverket om skyddade personuppgifter och Skatteverkets vägledning för hantering av sekretessmarkerade personuppgifter i offentlig förvaltning.
|