Närstående rättigheter
Närstående rättigheter är det sammanfattande namnet för de rättigheter som innehas av flera personer och producenter. Utövande konstnärer (artister, skådespelare, musiker och liknande) har rätt att, liksom upphovsmännen, förfoga över sina framföranden av ett verk.
Ljud- och filmframställare har rätt att förfoga över exemplarframställning och tillgängliggörande till allmänheten av sina inspelningar (av verk och annat). Detsamma gäller för radio- och tv-bolag som förfogar över sina utsändningar, databasproducenter över de databaser som krävt väsentliga investeringar samt fotografer över alla sina fotobilder (verk och andra bilder).
Vid användning av musik, film, radio- och tv-utsändningar, databaser och fotografier, måste man därför försäkra sig om att ha tillstånd inte bara ifrån upphovsmännen till de litterära och konstnärliga verk som ingår i produktionerna, utan också från de närstående rättighetshavare vars material ingår. Ofta innehar t.ex. en filmproducent eller en ljudproducent rättigheterna för alla inblandade rättighetshavare.
Hur är skyddet utformat
Lagen ger upphovsmannen två typer av rättigheter, dels ekonomiska rättigheter och dels ideella rättigheter.
Upphovsrätten uppkommer automatiskt så snart verkets skapats och varar under upphovsmannens livstid samt 70 år efter hans eller hennes dödsår.
Observera att i amerikansk och brittisk upphovsrätt krävs också att verkets fixerats i någon, om än väldigt flyktig form, för att det ska skyddas av upphovsrätt. Något fixeringskrav finns inte i nordisk rätt och inte heller i de kontinentaleuropeiska länderna.
De ekonomiska rättigheterna - förfoganderätten - ger upphovsmannen ensamrätt att bestämma när, var och hur exemplar av verket (kopior) kan framställas samt att bestämma när och hur det kan göras tillgängligt för allmänheten.
Exemplarframställningsrätten ger upphovsmannen rätt att bestämma över alla former av kopiering av verket, inklusive alla medieformer, filformat och storlekar.
Rätten att tillgängliggöra ett verk innefattar alla de kommunikationsformer, som gör verket tillgängligt för omvärlden sammanförda under rubrikerna "överföring och/eller framförande" av verket samt "visning och/eller spridning" av (fysiska) exemplar av verket.
|
Internetanvändning av ett verk innefattar vanligen ofta både kopiering av verket då det laddas ner och/eller laddas upp samt överföring till allmänheten då det läggs ut.
Ett sådant förfogande kräver vanligen tillstånd. Men EU-domstolen har dock klargjort att "länka till" eller att "bädda in" ett material som redan tillgängliggjorts av någon annan på öppen webbplats, inte är ett upphovsrättsligt förfogande utan kan göras utan särskilt tillstånd. Men observera att det bara gäller material som redan ligger öppet på nätet.
Förutom de ekonomiska rättigheterna, som kan överlåtas och upplåtas till annan på sätt som upphovsmannen bestämmer, finns de icke överlåtbara ideella rättigheterna att bli namngiven och respekterad som upphovsman. Det innebär att då exemplar av ett verk framställs eller då verket görs tillgängligt för allmänheten, ska upphovsmannen anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (namngivningsrätten). Ett verk får inte heller ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i ett sådant sammanhang att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks (respekträtten).
Copyright
Copyright är det engelska ordet för upphovsrätt. Den copyrightsymbol © som man ofta ser utsatt i böcker och i andra verk har inte någon särskild rättsverkan i Sverige, utan är mer en upplysning om att verket anses vara skyddat av upphovsrätt.
Vare sig i USA eller i andra länder som anslutit sig till Bernkonventionen finns det några krav på registrering eller liknande. Men har det skett en registrering kan det i USA ge upphovsrättsägaren vissa fördelar i en situation då intrång har skett. I Sverige och i de flesta andra länder finns inget motsvarande "Upphovsrättsregister". |
