Ordlista - juridiska termer och begrepp

(inklusive förklaring av vissa specialuttryck och tekniska begrepp i texten)

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Y Z Å Ä Ö

A

Allmän handling
Alla handlingar som upprättats eller är tillgängliga hos en statlig eller kommunal myndighet, t.ex. genom att de inkommit till myndigheten är allmänna handlingar. Det kan vara allt ifrån skriftliga dokument, bandinspelningar och dataregister och olika sammanställningar som enkelt går att framställa ur olika register genom en rutinbetonad åtgärd. Allmänna handlingar är offentliga om de inte uttryckligen är skyddade enligt någon paragraf i offentlighets- och sekretesslagen (se även offentlig handling och hemlig handling). Se längre förklaring på Journalistförbundets hemsida.

Allmänna handlingars offentlighet
Innebär att i princip alla, både svenska och utländska medborgare, har rätt att läsa de handlingar som finns hos myndigheterna. Rätten begränsas på två sätt. Allmänhenten har bara rätt att läsa sådana handlingar som är allmänna, d.v.s. som inte är hemliga eller räknas som arbetsmaterial.

Ansvarig person (i upphovsrättssammanhang)
Gärningsman anses i regel den vara som utför en olovlig handling, d.v.s. den som utan tillstånd framställer kopior eller tillgängliggör material för allmänheten i upphovsrättsliga sammanhang. Sker det för någon annans räkning kan dock den senare anses vara gärningsman. Den som då faktiskt utför handlingen, t.ex. kopierar utan tillstånd, kan i sådana fall gå fri från ansvar. Ansvar kan inträda också för medhjälpare som uppsåtligt (medvetet) eller oaktsamt främjat ett intrång genom råd eller dåd, se 23:4 i brottsbalken.

I vissa fall kan arbetsledningen anses ha ett ansvar för att verksamheten på arbetsplatsen bedrivs så att överträdelser av de upphovsrättsliga reglerna inte sker. Brister i den övergripande bevakningen av de upphovsrättsliga frågorna kan leda till ett ansvar för en organisations ledning, t.ex. chefsredaktören på en tidning. Detta framgår bl.a. av NJA 1985 s. 909 avseende en chefredaktörs ansvar för Aftonbladets intrång 1977 i ett förlags rättigheter till en i bokform nedtecknad intervju med Olof Palme. Högsta domstolen uttalade följande "…en redaktionsmedlem som aktivt medverkat vid tillkomsten av ett tidningsinslag kan bli ansvarig även för oaktsamt upphovsrättsintrång, åtminstone om han har en mer självständig ställning /…/ Samtidigt måste också - och kanske i första hand - ansvar för brott mot upphovsrättslagen kunna utkrävas av någon med ledande ställning inom tidningsföretaget på den grunden att tillsynen över att lagöverträdelser på upphovsrättsområdet inte begås i verksamheten har varit otillräcklig". Se också NJA 1985 s. 893.

Översatt till en undervisningsorganisation kan det innebära att det ansvar för ev. intrång som gjorts av en elev, lärare eller annan på skolan, också kan utkrävas av någon med ledande ställning på skolan, t.ex. rektorn. Detta gäller om tillsynen över ev. lagöverträdelser på upphovsrättens område varit otillräcklig. Får t.ex. eleverna ladda ner vilket material som helst via skolans nätverk och också ladda upp via skolans nätverk eller webbplats, så kan rektorn riskera att avsaknaden av instruktioner och kontroll medför ett ansvar (på grund av oaktsamhet) för intrång som eventuellt sker av lärare, elever eller andra via skolans nätverk och webbplats. Ansvaret kan medföra såväl skadestånd som böter för intrånget, se 53 § URL.

Även försök eller förberedelser till intrångsbrott kan leda till straff, se 23:1-2 i brottsbalken.

När det gäller ansvaret för användningen av material i nätverksmiljö och vilken lag som ska tillämpas, finns det andra nya problem. Om jag i Sverige använder en text utan tillstånd som jag "laddat ner" från en amerikansk webbplats, vilken domstol har då rätt att döma i processen (jurisdiktion) och vilket lands lag (lagval) och ansvarsregler skall tillämpas? Klart är att om den otillåtna användningen av material skett här i Sverige, så kan svensk domstol döma enligt svenska regler. Mer osäkert är det om någon här i Sverige skapat en webbplats som på alla sätt, t.ex. även vad gäller språkval, kontakter m.m. enbart riktar sig till medborgare i ett annat land.

Ansvarig utgivare
är en fysisk person som anmält sig som ansvarig utgivare för innehållet i en tidning, nyhetsbrev eller en webbsida.

Arbetshandling
Det finns två sorters arbetshandlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Det är minnesanteckning samt utkast eller koncept. Myndigheter får, men behöver inte, lämna ut arbetshandlingar. Viktigt är att komma ihåg att en handling inte automatiskt blir en arbetshandling bara för att myndigheten väljer att kalla det arbetsmaterial eller liknande. Avgörande är om villkoren i TF uppfylls eller inte.

B

Bandning/upptagning
En digital eller analog inspelning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video), se även upptagning.

BBS-lagen
är en förkortning för Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor (1998:112). Syftet med lagen är att fastställa ansvar för den som tillhandahåller tjänsten att hålla uppsikt över forum och andra interaktiva webbsidor och ta bort meddelanden som uppenbart utgör uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografi, olaga våldsskildring eller meddelanden där den postande användaren uppenbart gjort intrång i upphovsrätten. Ansvaret att följa lagen läggs på den som tillhandahåller själva tjänsten och inte på den som tillhandahåller infrastruktur eller hårdvara för tjänsten, exempelvis internetlevarantören eller webbhotellet (se även BBS).

Bearbetning (se även Ändring av verk)
Upphovsrättslagens 4 § säger att "den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt". Vid all bearbetning av ett skyddat verk måste du ha tillstånd från upphovsmannen. Undantaget är om bearbetningen sker för privat bruk. För att en bearbetning ska anses vara skyddad krävs också att bearbetarens prestation har verkshöjd.

När det gäller musikaliska bearbetningar/arrangemang av ett verk har inte alla ett upphovsrättsligt skydd enligt STIM. De menar att "vissa mycket enkla arrangemang eller rutinmässiga ackordsättningar, transponeringar eller liknande" inte ger upphov till ett bearbetningsskydd. Om ett skyddat verk bearbetas får verket i dess bearbetade gestalt, enligt STIM, inte utnyttjas utan originalupphovsmannens tillstånd. Den som bearbetat ett skyddat musikaliskt verk får alltså inte utan upphovsmannens/förlagets tillstånd disponera över verket, t.ex. ge ut bearbetningen i form av noter". Detsamma gäller för litterära eller andra konstärliga verk samt för olika sammanställningar.

Befogenhet
gäller i samband med fullmakt, den begränsning av fullmaktens giltighet som överenskommits mellan fullmaktsgivare och den som ska företräda honom, fullmäktigen. Befogenheten är oftast mer inskränkt än behörigheten.

Behörighet
är de ramar som fullmakten har fått. Om ett avtal träffas inom ramen för behörigheten, är fullmaktsgivaren, under förutsättning av god tro hos tredje man, bunden av avtalet även om fullmäktigen (den som har fullmakt) har överträtt sin befogenhet.

Bestridande
är då en part i en rättegång motsätter sig motpartens yrkande. Motsatsen är medgivande. Det innebär också ett åtagande att svara för viss prestation (främst kostnader av visst slag).

Besvär
är en annan benämning på ett överklagande av en dom.

Bevisbörda
har den som i en rättegång ska bevisa en omständighet till stöd för sin sak/talan. I tvister är bevisbördan fördelad lika mellan parterna, medan i ett brottmål har åklagaren i princip hela bevisbördan.

Bibliotekskopiering
De allmänna arkiven och biblioteken har rätt att för bevarande, komplettering (se nedan) och forskning framställa exemplar av alla typer av verk förutom datorprogram. De har också rätt att fotokopiera ("reprografiskt förfarande") verk (utom datorprogram) för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original samt för användning i läsapparater. Detta undantag gäller även om verket inte har offentliggjorts.

Biblioteksundantaget gäller för statliga och kommunala arkivmyndigheter, statens ljud- och bildarkiv, allmänna vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek samt folkbiblioteken. Se 16 § URL.

Framställning av kompletteringsexemplar får ske (1) när ett exemplar av ett verk är ofullständigt; om verket har kommit ut i delar avses dock endast fallet att den del som saknas inte kan köpas i handeln, eller (2) när ett exemplar av verk inte kan köpas i handeln och exemplarframställningen sker hos ett arkiv eller bibliotek som har rätt att få pliktexemplar av den aktuella produkttypen, se 2 § i Upphovsrättsförordningen.

Vissa bibliotek har också rätt att framställa talböcker. Rätt att låna ut verk till allmänheten följer av att rättighetshavaren inte kan styra över den vidarespridning som sker av ett exemplar av ett verk (t.ex. en bok) då det en gång på ett lagligt sätt förts ut på marknaden. Denna rätt gäller också prestationer som skyddas av närstående rättigheter. Se även om biblioteks- och arkivkopiering på Bonus Copyright Access.

Bild
Med begreppet bild avses normalt konstverk, illustrationer, teckningar, måleri och fotografier, men även videobilder ingår i begreppet Bild.

Bonusavtalet
För att underlätta användning av skyddat material i undervisningen, finns olika licensavtal mellan skolverksamhet och Bonus Copyright Access. Avtalen innebär att lärarna vid den skola som ingått ett kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att kopiera ur skyddade verk utan att ta kontakt med rättighetsinnehavarna i varje enskilt fall.

Brott mot rikets säkerhet
är den samlande benämningen på brott mot rikets yttre säkerhet, exempelvis spioneri, olovlig underrättelseverksamhet och s.k. högförräderi (se brottsbalken kapitel 19 för mer information).

Brott mot tystnadsplikten
är det brott som innebär att någon olovligen röjer eller utnyttjar vad han enligt lag är skyldig att hålla hemligt. (se brottsbalken 20:3 för mer information).

Böter
är det straff som utgår i pengar, antingen som dagsböter, normerade böter eller penningböter. Penningböter är bestämda till ett visst belopp medan dagsböter bestäms till visst antal. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och är relaterade till vinsten den brottslige gjort. Storleken av varje dagsbot är beroende av den bötfälldes ekonomiska situation.

C

Citat och citaträtt
Att citera innebär att man återger delar av ett verk. Citat får hämtas ur offentliggjorda verk om det sker i överensstämmelse med god sed (t.ex. att källan/upphovsmannen anges) men bara i den omfattning som motiveras av ändamålet, se 22 § URL.

Omfattningen av ett citat är inte reglerad i lagen annat än genom ovanstående formuleringar. Den huvudsakliga innebörden av dessa formuleringar är dock att delar av andras verk endast får användas som hjälpmedel inom ramen för det egna verket, för att belysa det andra verket.

Bildkonstverk, musik och fotografier kan inte citeras. När man citerar måste man alltid respektera upphovsmannens ideella rätt.

Citaträtten kan åberopas då delar av ett verk återges inom ramen för ett "eget" litterärt arbete och i detta fyller en viss funktion, t.ex. som underlag för kritik eller som ett hjälpmedel för att understryka egna ställningstaganden. Det anses också förenligt med citaträtten att i rent estetiskt syfte i essayer, högtidstal och liknande läsa upp delar ur t.ex. skönlitteraturen samt att i annonser återge uttalanden av recensenter. Att citat endast får ske i den omfattning som motiveras av ändamålet innebär att citaträtten sträcker sig olika långt i olika fall. I vetenskapliga framställningar eller i litterär eller konstnärlig kritik och polemik kan det vara nödvändigt att återge ganska stora delar av verk. I regel är det dock inte tillåtet att citera ett verk i sin helhet, men i vetenskapliga och kritiska framställningar kan ett kortare verk, t.ex. en dikt, få återges i sin helhet.

Ett exempel på överskridande av citaträtten är då det i en tidningsrecension återges ett antal av de mest spirituella replikerna i en revy, enbart i syfte att vidarebefordra en del av den underhållning revyn kan skänka, se NJA 1996 s.712.

Citaträtten kan åberopas oberoende av om återgivningen sker genom kopiering eller genom att det görs tillgängligt för allmänheten genom t.ex. framföranden i radio, TV och på Internet. Citaträtten åberopas t.ex. när enstaka korta scener ur filmverk återges i en filmkrönika som sänds i TV. Att bara återge delar av ett konstverk eller ett foto riskerar att kränka den ideella rätten. Rätten att "citera" konstverk har begränsats till sådana sammanhang då det sker (1) i en kritisk eller vetenskaplig framställning i anslutning till texten eller (2) i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Detta gäller om inte konstverket tillkommit just för att återges i en sådan publikation, se 23 § URL.

Att referera ett verk är alltid tillåtet eftersom det inte handlar om att kopiera eller tillgängliggöra verket utan snarare att ge en egen beskrivning av ett verks innehåll.

Copyright
är den internationellt använda termen för upphovsrättsskydd. Enligt svensk lag uppstår upphovsrätten automatiskt och formlöst i och med att verket skapas och det behövs ingen formell markering av upphovsrätten. Dock är det praxis att ett offentliggjort verks förses med symbolen (©) tillsammans med årtal och rättighetshavarens namn.

Copyleft
betyder att den som innehar upphovsrätten till ett verk ger alla användare en oåterkallelig rätt att fritt distribuera (även sälja) och modifiera verket, under förutsättning att även dessa kopior och varianter omfattas av samma licens när de sprids. Copyleft bygger på en lek med det engelska ordet för upphovsrätt "copyright", där slutledet "right" som betyder rätt eller rättighet, också kan betyda höger. Genom att byta ut "right" mot "left" som betyder kvarlämnad eller vänster, lyfts den idé som kännetecknar denna fria licens fram.

För att kunna göra något till copyleft måste du först och främst ha rätt att licensera verket/programmet och därefter ange distributionsvillkor som ger alla rätt att använda, modifiera och vidaredistribuera verket, exempelvis programmets källkod eller något annat program som härstammar ifrån det, under samma licensvillkor. Läs mer i skriften "Copyright – Copyleft; En guide om upphovsrätt och licenser på nätet" (pdf) av Mathias Klang, version 4.0, Internetguide nr 6 november 2010, utgiven av .SE Stiftelsen för Internetinfrastruktur (numera Internetstiftelsen).

Creative Commons
är en ideell organisation som vill öka mängden av fria kulturella verk och öppet innehåll, bland annat genom att erbjuda upphovsmän lämpliga licenser för konstnärliga verk, texter, bilder, ljud med mera. Creative Commons har utvecklat ett antal licenser, varav en del förbehåller upphovsmannen rätten att skapa ändrade versioner eller att utnyttja verket kommersiellt, medan andra gör verket fritt i samma mening som fri programvara är fri. En del är copyleft-licenser. Alla licenserna ger allmänheten större rätt att återanvända, modifiera eller sprida verken än vad traditionella licenser eller upphovsrätten ger. Licenserna har översatts till hundra språk och giltiga över hela världen.

Organisationen startades 2001 av den amerikanske juridikprofessorn Lawrence Lessig tillsammans med professor Hal Abelson, MIT och Eric Eldred och med stöd från Center for the Public Domain. Den svenska filialen Creative Commons Sverige är en frivillig grupp som grundades 2004. Under 2005 inleddes ett samarbete med Göteborgs universitet för att översätta och anpassa licenserna för svensk lagstiftning. Arbetet leddes av Mathias Klang och Karl Jonsson och de svenska versionerna lanserades officiellt i december 2005. Numera arbetar organisationen med att informera om och uppdatera de svenskanpassade CC-licenserna. Gruppen leds sedan 2013 av Kristina Alexanderson vid Internetstiftelsen.

D

Diarieföra
Registrering för att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. Huvudregeln är att en allmän handling som har kommit in eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål. Registret ska innehålla uppgifter om - datum när handlingen inkom eller upprättades - diarienummer - vem handlingen kommit ifrån eller vem den är ställd till, d.v.s. vad handlingen rör.

E

Ekonomiska rätten
är att upphovsmannen får ensamrätt att framställa exemplar av verket och göra verket tillgängligt för allmänheten. Uttrycken den ekonomiska rär den del av upphovsrätten som upphovsmannen kan överföra på annan och ta betalt för. Jämför med den oöverlåtbara, s.k. ideella rätten.

Enskilt bruk
innebär att ett verk endast får användas för någon persons eget behov eller för dennes närmaste familj och vänkrets. Kopiering av litterära verk för enskilt bruk kallas sedan den 1 juli 2005 för privat bruk. Sprids verket till en större krets används det inte längre för privat bruk. Begreppet enskilt bruk är hämtat ifrån en inskränkning i en tidigare version av Upphovsrättslagen (URL). Bytet från "enskilt bruk" till "privat bruk" beror på att lagstiftaren velat markera en förändring av den svenska bestämmelsen som efter den 1 juli 2005 innebär att det inte längre är tillåtet att kopiera för enskilt bruk till kolleger på arbetsplatsen.

Kopiering för privat bruk får endast ske av begränsade delar av upphovsrättsligt skyddade verk om inte dessa verk är av mindre omfång, t.ex. en dikt eller en novell. Vad som anses vara en begränsad del av ett verk varierar och får avgöras från fall till fall. Hela böcker får inte kopieras för privat bruk. Detta gäller även kurslitteratur. Man får inte heller göra hur många kopior som helst, utan bara ett eller några få exemplar. Se kopiera för privat bruk på Bonus Copyright Access.

Enskildabrukkopiering
är rätten för privatpersoner att skapa en kopia av ett original (t.ex. genom att ladda upp en sida från Internet eller göra en fotokopia av en artikel) för sitt eget privata behov eller för sin närmaste familj och vänkrets. När upphovsrättslagen ändrades 1 juli 2005 för att harmonisera med det av EU beslutade Infosoc-direktivet från 2001, kom begreppet att ändras till "kopiering för privat bruk". Lagstiftaren ville på detta sätt markera att lagen hade skärpts. Sprids verket till andra är det inte längre frågan om privat (tidigare enskilt) bruk, utan om exemplarframställning , för vilket det krävs tillstånd från upphovsman eller rättighetshavare.

Exemplar för privat bruk
Såväl tillgängliggörande som exemplarframställning av verk kan ske i privatlivet utan vare sig tillstånd av eller ersättning till upphovsmannen/rättshavaren. Det ansågs inte rimligt att upphovsmannens rätt att förfoga över verket skulle sträcka sig till företeelser inom privatlivet.

Rätten att framställa enstaka exemplar för privat bruk innefattar en rätt framställa ett begränsat antal kopior (enstaka exemplar) av offentliggjorda verk, se 12 § URL. Kopieringen får ske med vilka metoder som helst, analoga såväl som digitala. "Originalverket" måste dock vara offentliggjort.

För att det skall vara fråga om enstaka exemplar kan inte mycket fler än 2-3 kopior komma ifråga. Antalsgränsen är inte absolut, utan kan vara ändå färre om verket kan lida stor skada redan av kopiering i fåtal exemplar (denna diskussion kommer vanligen i fråga vid kopiering av bildkonst). Nyttjandet avser i första hand kopiering för rent privat bruk, t.ex. att för studieändamål eller för sitt nöjes skull skriva av en dikt eller ett nothäfte, rita av en teckning, fotografera en tavla eller en skulptur.

Nyttjanden som sker inom familje- och umgängeskretsen – t.ex. kopieringen av sångvisor till privata bjudningar - är privat bruk. Även sådan kopiering som sker inom mindre slutna föreningar, ordenssällskap och liknande, anses vara tillåtet som privat nyttjande. Är det däremot fråga om föreningar, till vilka medlemskap står öppet för envar, kan man inte längre tala om privat bruk. Även om medlemskapet är beroende av villkor, saknas många gånger i större föreningar det personliga band mellan medlemmarna, som gör det berättigat att anse föreningen som en enskild krets. Jämför definitionen av vad som är en sluten krets under tillgängliggörande för allmänheten.

Om syftet med en exemplarframställning är att göra kopian tillgängliga för allmänheten, eller att använda kopian vid offentliga framföranden (musiker, sångkörer och teatersällskap) anses de inte vara framställda för privat bruk. I allmänhet är det inte fråga om privat bruk om syftet är att skaffa sig/ köpa ett exemplar. Det finns dock inget hinder mot att ta betalt för sina kopior för privat bruk, så länge framställningen inte skett i förvärvssyfte.

Det är inte möjligt att framställa ett exemplar för privat bruk i avsikt att använda detta som förlaga för en mängd nya exemplar för privat bruk. Förlagan blir då istället en illegal kopia (piratkopia), då syftet med exemplarframställningen var annat än det tillåtna privata bruket

Det är tillåtet att framställa exemplar för privat bruk med hjälp av någon annan. Det är utan betydelse om den anlitade gör kopieringsarbetet yrkesmässigt, t.ex. en kopieringsbyrå. Rättsligt sett är beställaren, d.v.s. den som kommer med "originalet", den som ansvarar för att kopieringen är tillåten. Kopior för privat bruk kan däremot inte framställas i förväg - t.ex. av en kopieringsbyrå - i avvaktan på en beställning. Utomstående får dock inte anlitas till att framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, för att framställa bruksföremål eller skulpturer eller för att genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk. Med uttrycket konstnärligt förfarande avses alla förfaranden i konstnärlig teknik, t.ex. målning i olika tekniker, teckningar, gravyr, träsnitt, och oavsett om resultatet är konstnärligt eller ej.

Det finns tre undantag från rätten att framställa exemplar för privat bruk, se 12 § st 2 URL. Exemplar får inte framställas av datorprogram och inte heller får digitala exemplar framställas av sammanställningar i digital form. Att för privat bruk, till en vän eller liknande "bränna" ett exemplar av ett datorspel eller en DVD med Nationalencyklopedien (digital sammanställning) är alltså inte tillåtet.

Om otillåten kopiering sker av datorprogram eller digitala sammanställningar riskerar man att få betala skadestånd t.ex. i form av utebliven licensavgift. Observera att det är tillåtet att begränsa privata-bruk kopieringen genom avtal eller tekniska spärrar.

Exemplarframställning /Kopiering
Exemplarframställning sker så snart ytterligare ett exemplar av verket framställs. Kopiering sker t.ex. då man skriver, ritar eller målar av en förlaga, trycker, fotokopierar, scannar in, bränner CD och DVD samt laddar upp/ner material. Som exemplar anses också trycksatser, klichéer, formar och andra föremål och anordningar, med vilkas hjälp verket kan framställas. Ett exemplar av verket föreligger även om det endast är en del av verket som kopieras. Kopior och avbildningar av verket betraktas som exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i helt annan teknik än den i originalet använda. Så länge inte avbildningen avviker från originalet i så stor omfattning att det blir ett nytt verk anses det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång. Det innebär att det betraktas som en kopia/bearbetning av verket, vars nyttjande kräver tillstånd. Se under originalitet.

Expediera
Detta innebär att beslut i ett ärende sänds till den som väckt ärendet eller som annars berörs av beslutet, d.v.s. sänds iväg antingen med vanlig post eller e-post, till någon utanför myndigheten eller kommunen.

F

Fair use
Detta är ett amerikanskt upphovsrättsligt begrepp för fritt utnyttjande som inte kräver tillstånd från upphovsmannen. Vidden av begreppet i synnerhet för elektronisk användning, är oklar och utgör vid en mycket förenklad jämförelse med svensk rätt en slags motsvarighet till svenska inskränkningar för enskilt bruk och citat.

Fotografiska verk/bilder
som har verkshöjd (vilket den i princip alltid har), är skyddade enligt 1 § URL. Övriga fotografier (utan krav på verkshöjd) omfattas av det generella fotografi-skyddet (49 a § URL). Fotografiska verk är upphovsrättsligt skyddade verk som är likställda med andra bildkonstverk, filmverk, musikverk och litterära verk. Fotografiska bilder är bilder som vem som helst har tagit, t.ex. semester- eller familjefoton.. Fotografisk bild innefattar även videobilder lagrade i digital eller analog form. I begreppet fotografisk bild räknas olika typer av uppdragsfotografering, som reklambrochyrer och modefotografering, men också bilder till universitetens egna hemsidor. Skyddstiden för fotografiska verk är 70 år efter fotografens död och 50 år från det år bilden togs för fotografiska bilder.

Fria offentliga framföranden
Utgivna verk får utan ersättning framföras offentligt (1) vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt (2) vid undervisning eller gudstjänst. Det gäller dock inte sceniska verk och filmverk och ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television. Till sceniska verk hör bl.a. iscensättningar av teaterpjäser, koreografi, balett, pantomim och marionetteater. När dessa verk uttrycks i skrift, anses de vara litterära verk. Sammanställningar får inte framföras i samband med undervisning om det sker i ett förvärvssyfte. Se 21 § URL.

Fritt material
Material som skyddats av upphovsrätt och/eller närstående skydd blir fritt att använda när skyddstiden löper ut. Skyddstiden är 70 år från och med året efter upphovsmannens död (post mortem auktoris). Från och med 1 november 2013 är skyddstiden förlängd från 50 till 70 år från framförandet/inspelningen/offentliggörandet när det gäller skyddet för utövande konstnärer, skiv- och filminspelningar, radio- och TV-utsändningar och fotobilds-framställare (se även närstående rättigheter). Katalog och databasproducenter har ett 15-årigt skydd. Se 4 och 5 kap. URL.

Fullmakt
ger den som har fullmakten, fullmäktigen, rätt att med bindande verkan handla för fullmaktsgivaren. En fullmakt kan vara muntlig, skriftlig eller framgå av ett anställningsförhållande. Fullmaktsgivaren blir gentemot tredje man bunden av fullmäktigens handlande, så länge fullmäktigen har handlat inom ramen för sin behörighet, d.v.s. inom ramen för fullmakten.

Förarbeten
är ett samlingsnamn för allt det som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag, exempelvis betänkanden och propositioner. Förarbetena ger tillsammans en utförlig bakgrund till lagens tillkomst. Det finns inte förarbeten till alla lagar utan vissa lagändringar idag har endast några eller inga förarbeten alls.

Författningar, beslut och yttrande av myndigheter
Upphovsrätt gäller inte till författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och officiella översättningar av författningar, beslut och yttranden av utländska myndigheter. Men, kartor, bilder, musik och dikter behåller sitt upphovsrättsliga skydd även i dessa handingar. Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Se 9 § URL.

Förfoganderätt
Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska rätten (den så kallade förfoganderätten) innebär en ensamrätt för upphovsmannen att framställa exemplar av verket, att visa det offentligt, att sprida det till allmänheten samt att framföra verket offentligt. Upphovsmannen kan dock, normalt mot ersättning, tillåta annan att förfoga över verket genom upplåtelse eller överlåtelse. Exempelvis när ett musikstycke spelas offentligt eller spelas in och kopieras så är upphovsmannen berättigad till ersättning. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen upplåta eller överlåta.

Förlikning
En överenskommelse mellan parter som själva löser en rättslig tvist. Om talan väckts inför domstol och parterna når förlikning kan denna, efter rättens stadfästande, verkställas som en vanlig dom.

Förvaltningsdomstol
En administrativ domstol som prövar och avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut. Allmänna förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätten (tidigare länsrätt), kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten).

Förvaltningsrätt
Den del av rättsordningen som avser den offentliga förvaltningen, d.v.s. reglerna om förvaltningsmyndigheternas organisation och arbete samt om förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Jämför offentlig rätt.

Förvarad handling
Beträffande pappersdokument av skilda slag är det ofta lätt att avgöra när de enligt TF skall anses vara förvarade hos universitetet (/myndigheten etc.). Så snart någon av universitetets anställda har eller kan få fysisk tillgång till dem (vanligen inom universitetets lokaler men även utanför – t.ex. vid hemarbete eller tjänsteresa) kan man i praktiken utgå från att förvaringskravet är uppfyllt. Observera att det saknar betydelse om handlingen i sig är diarieförd eller inte.

När det gäller elektroniskt lagrad information kan det ibland vara svårt att avgöra vad som kan anses vara förvarat. Detta gäller särskilt sammanställningar av olika elektroniska uppgifter som ännu inte finns framtagna i läsbar form, exempelvis av uppgifter i databaser som universiteten förfogar över som t.ex. Ladok.

G

Gallring
kallas att förstöra allmänna handlingar under kontrollerade former. Det måste finnas ett formellt beslut om att en allmän handling får gallras. Man får inte gallra hur som helst. Enligt arkivlagen måste myndigheterna tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Handlingar som behövs för dessa ändamål får alltså inte gallras.

Generalklausulen
En intresseavvägning i Offentlighet- och sekretesslagen som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas vidare till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut väger över det intresse som sekretessen ska skydda. Generalklausen kan inte tillämpas för uppgiftslämning från/till fristående verksamhet, t.ex. friskolor och privata utbildningsanordnare.

Gärningsman
kallas den som vid ett brott utför själva gärningen, till skillnad från anstiftare och medhjälpare.

God tro
innebär när någon har en viss uppfattning om ett rättsförhållande utan att känna till eller borde ha känt till att denna uppfattning är felaktig. T.ex. då någon förvärvat egendom från någon annan än den rätte ägaren utan att ha känt till detta förhållande eller med normal omsorg och försiktighet borde ha känt till det.

Grundlag
är en särskild form av lag som står över alla andra lagar. Innehållet i andra lagar får aldrig strida mot vad som står i en grundlag. Sverige har fyra grundlagar; Regeringsformen från 1974, Successionsordningen från 1810, Tryckfrihetsförordningen från 1949 och Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991.

En vanlig lag kan ändras genom ett beslut i riksdagen, men för att ändra en grundlag måste riksdagen fatta två likadana beslut och dessutom måste ett allmänt riksdagsval ha genomförts mellan de två besluten. Anledningen till att grundlagarna är svåra att ändra är att de utgör grunden för demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors grundläggande fri- och rättigheter.

H

Hemlig handling
är en allmän handling som är skyddad enligt offentlighets- och sekretesslagen och därmed inte är offentlig, d.v.s. att sekretess råder för hela eller delar av innehållet. Hemligstämpling av statliga eller kommunala allmänna handlingar får ske för att skydda rikets säkerhet och finans- och penningpolitik samt för att förebygga eller motverka brott eller skada. Om någon begär att få ta del av en hemlig handling är den berörda myndigheten skyldig att pröva om handlingen kan anses vara skyddad enligt offentlighets- och sekretesslagen. Universitetet eller högskolans beslut kan överklagas.

Högskoleavtalet
För att underlätta användning av skyddat material i undervisningen, finns olika licensavtal mellan den som bedriver utbildningsverksamhet och Bonus Copyright Access. Avtalen innebär att lärarna vid den skola som ingått ett kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att kopiera ur skyddade verk utan att ta kontakt med rättighetsinnehavarna i varje enskilt fall. Kopieringsavtalet för högskolan gäller både tryckt material (böcker, tidningar, tidskrifter, noter) och digitalt material. För högskolor och universitet gäller med Bonus Copyright Access. Se kopieringsavtalet för högskolan.

I

Ideell rätt
Den ideella rätten till ett verk innebär att upphovsmannen alltid ska namnges vid utnyttjanden av verket och att verket inte får ändras på ett för upphovsmannen kränkande vis. Verket får inte heller göras tillgängligt i ett för upphovsmannen kränkande sammanhang. Den ideella rätten, kan i princip inte förhandlas bort med någon bindande verkan, utan tillfaller alltid upphovsmannen.

Den ideella rätten består av två delar; rätten att bli omnämnd som verkets upphovsman samt rätten att hindra ändringar eller tillgängliggöranden som är kränkande för upphovsmannen, se 3 § URL.

Namnangivningsrätten (Droit de paternité)
Denna rätt kan beskrivas bestå av främst två delar. Rätten att som upphovsman namnges i den omfattning och på det sätt god sed kräver på alla exemplar som framställs samt då verket görs tillgängligt för allmänheten. Skyldigheten att ange upphovsmannen är inte bara en positiv förpliktelse utan innebär också att det är förbjudet att avlägsna upphovsmannabeteckningar på exemplar som görs tillgängliga för allmänheten. Vid tillgängliggörandet av verket i bearbetat skick skall upphovsmannen till originalverket samt den som har upphovsrätt till bearbetningen anges, se t.ex. omslaget till en översatt roman där författaren och översättaren anges på bokens omslag eller framsida.

Respekträtten (Droit de respect)
Respekträtten ger upphovsmannen rätt att hindra/stoppa ändringar eller tillgängliggöranden av verket i sådan form eller sådant sammanhang att det innebär att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Det innebär att respekträtten kan bli aktuell i främst tre olika sammanhang; (1) Då verket ändras (t.ex. förenklas) vid exemplarframställningen eller då det görs tillgängligt för allmänheten, (2) då exemplar av verk ändras (t.ex. beskärs) samt (3) då verket görs tillgängligt i ett för verket "främmande sammanhang". Prövningen skall ske ifrån upphovsmannens synpunkt, men med en objektiv måttstock, (se NJA 1975 s.679 "Sveriges flagga", NJA 1974 s.94 Rudlings affischer).

När ett verk nyttjas med stöd av en lagstadgad inskränkning i ensamrätten måste hänsyn tas till de ideella rättigheterna. Förutom detta ska alltid källan anges (d.v.s. varifrån materialet hämtats). Vi den här typen av nyttjande får inte heller större ändringar av verket ske än vad den tillåtna användningen kräver, oavsett som ytterligare ändringar är kränkande eller ej.

Immaterialrätten
omfattar patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Den ska skydda personer som skapar och tänker i nya banor och ger dem en särskild rätt att använda sina verk. Immaterialrätten är till för att uppmuntra innovation och utveckling.

Infosoc-direktivet
är ett EU-direktiv inom upphovrättsområdet för att implementera WIPO-traktaten om upphovsrätt från 1996, harmonisera och anpassa den europeiska upphovsrätten till det digitala samhället. Förkortningen syftar på Information Society som finns i den engelska titeln (full titel: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället). Hela direktivet kan läsas på EUR-Lex.

Inkommen handling
En handling är inkommen när den anlänt till universitetets lokaler eller på annat sätt tagits emot av behörig person (även om mottagandet sker utanför universitetet – t.ex. vid deltagandet i ett projektmöte på annan ort). Tryckfrihetsförordningen (TF) gör ingen skillnad på pappersbunden information och elektronisk information. Även meddelanden till myndigheten på sociala medier räknas som inkomna handlingar. Det saknar också betydelse om handlingen är diarieförd eller inte.

Angår den inkomna handlingen verksamheten vid universitetet är det en allmän handling, trots att den kan ha adresserats till en bestämd person. Avsändaren kan självfallet vara vem som helst; en annan myndighet (t.ex. ett annat universitet), ett företag eller en enskild person. Det saknar vidare normalt betydelse om "handlingen", informationen/uppgifterna från avsändarens synpunkt framstår som en färdig produkt eller som ett utkast, förslag eller liknande.

Inskränkningar/undantag
För att uppnå en balans mellan upphovsmannens och samhällets intresse tillåts visst nyttjande av verk utan tillstånd från upphovsmannen/rättshavare. Dessa undantag, vanligen kallade inskränkningar /undantag i upphovsrätten, regleras i 2 kap. URL. Detta kapitel har genomgått ett flertal förändringar sedan lagens tillkomst på 1960-talet. I undantagen anges särskilt om vissa verkskategorier undantas samt om nyttjandet är begränsat till visst tekniskt format, t.ex. enbart fotokopiering. Om sådana särskilda föreskrifter saknas gäller undantaget alla verk i alla medium (digitala såväl som analoga). Exemplar för privat bruk, citat, biblioteks- och skolkopiering beskrivs närmare under egen rubrik.

Vissa inskränkningar är kombinerade med någon form av ersättning, se t.ex. 13 § URL. Oavsett inskränkningar i den ekonomiska rätten kvarstår den ideella rätten. När ett verk nyttjas med stöd av ett undantag i 2 kap URL skall också källan anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. En källangivelse innehåller förutom upphovsmannens namn, verkets titel (och ev. förlag, tryckort och tryckår). Verket får inte heller ändras i större utsträckning än användningen kräver, se 3 och 11 §§ URL. Om verket inte är offentliggjort, överlåtet eller utgivet kan inte något undantag i 2 kap URL göras gällande, med undantag för bibliotek/arkivs rätt till kopiering.

K

Konkludent handlande
innebär att den registrerade lämnar efterfrågade (person)uppgifter efter att först ha informerats om att och hur dessa uppgifter kommer att databehandlas, t.ex. i och med att du fyllt i en digital blankett med personuppgifter där kursledningen informerat dig om att de kommer att användas för att administrera kursen.

Konsumtion
i upphovsrättsliga sammanhang innebär att när ett verk har utgivits med upphovsmannens samtycke så får de exemplar som omfattas av utgivningen i princip spridas vidare (ej konstverk) och visas offentligt, s.k. konsumtion (undantag finns). Rätten att framföra ett verk offentligt konsumeras dock i princip inte.

L

Ladok
Ladok är ett nationellt system för dokumentation av studerandes närvaro och resultat i högskoleutbildning. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. Systemutvecklingen sker gemensamt för alla högskolor, men varje högskola som använder systemet ansvarar för sitt eget Ladokregister.

Lärarundantaget
I patenträtten finns ett uttryckligt lärarundantag i 1 § 2 stycket i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Men vid universitet och högskolor produceras även en stor mängd läromedel, föreläsningar, föreläsningsmaterial, videoinspelningar och multimedia i undervisningssyfte samt forskningsresultat, datorprogram och databaser inom forskningen. Om inget annat har avtalats stannar rätten till det material som skapats i utbildnings- och forskningssyfte i regel hos den enskilde läraren/forskaren. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, doktorander, forskarassistenter, timlärare och gästlärare, amanuenser samt assistenter.

Upphovsrätten till det utbildningsmaterial som lärare producerar i sin undervisning är omdiskuterad och hanteras idag olika vid de nordiska universiteten. Några svenska universitet menar att de fritt får använda lärarnas upphovsrätt genom myndighetsbeslut, medan övriga svenska och nordiska universitet i stället förordar avtal om användningen med lärarna. Universitet och högskolor har en nyttjanderätt i sin normala verksamhet. Det innebär att lärosätet har rätt att använda materialet i befintligt skick i utbildningssyfte. Vill högskolan bearbeta materialet krävs upphovsmännens godkännande.

En högskoleinstitution kan under vissa förutsättningar ha en rätt att använda lärares upphovsrättsliga verk i den egna verksamheten. Det kan röra sig om verk som tillkommit inom den administrativa delen av en tjänst, såsom exempelvis utövande av prefekt- eller studierektorsbefogenheter. Liknande gäller för forskare/läkare som har kombinationstjänster och den kliniska verksamheten omfattas inte av undantaget. Att universitets och högskolors pengar eller resurser, t.ex. lokaler, material och teknisk utrustning, har använts vid framställningen innebär inte i sig att upphovsrätten tillkommit institutionen. Vad som kan tolkas som ett avsteg från det upphovsrättsliga lärarundantaget är att det uttryckligen har avtalats eller t.ex. att en högskoleinstitution betalat ut en särskild ersättning eller att läraren får nedsatt undervisningsskyldighet. Det får alltid bedömas i det enskilda fallet om uppdraget är villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet.

M

Meddelarfrihet
är en svensk juridisk term som innebär en rätt för alla (inte enbart offentligt anställda) att för offentliggörande lämna upplysningar i vilket ämne som helst bl.a. till media och författare (TF1949:10). Meddelarfriheten regleras i 1 kap. 1 § 3 st tryckfrihetsförordningen (TF). Tanken med meddelarfrihet är att uppmuntra det fria samtalet. Den som lämnar en uppgift har även rätt att vara anonym enligt 3 kap TF.

Demokratin bygger på att medborgarna är välinformerade om vad som sker i det offentliga. Meddelarfrihet innebär att tjänstemän och andra i stat och kommun har speciella möjligheter att lämna uppgifter till tidningar, radio och TV, om syftet är att uppgifterna ska publiceras. Det är straffbart för myndigheten att forska efter vem som utnyttjat sin meddelarfrihet, liksom för massmedia att avslöja sina källor. Syftet med meddelarfriheten i offentlig verksamhet är att inte låta ens sekretess stå i vägen för uppgifter som kan vara viktiga för en sund samhällsdebatt. Meddelarfrihet gäller inte om man gör sig skyldig till allvarligt brott mot rikets säkerhet (t.ex. spioneri) eller om man medvetet lämnar ut en handling som är hemlig för publicering.

En statlig utredning SOU 2013:79 har föreslagit att anställda i privata företag inom vård, skola och omsorg ska få samma rättigheter som offentligt anställda att larma om brister i verksamheten för att inte yttrandefriheten ska urholkas. Se Motion 2011/12:K340. Förslaget som vunnit bifall, har kritiserats av facken för att inte omfatta all offentligt finansierad verksamhet i privat regi.

Minnesanteckning
Arbetshandlingar som inte tillför ärendet några nya sakuppgifter. De räknas därför inte som allmänna. Minnesanteckningar kan dock bli allmänna om de skickas iväg, arkiveras, tillför ärendet sakuppgift eller har sitt ursprung utanför myndigheten.

Missbruksregeln
År 2007 ändrades personuppgiftslagen (1998:204) så att när man behandlar personuppgifter utanför databaser och register, t.ex. i löpande text på Internet eller i form av fotografier, slipper man tillämpa de allra flesta regler i PuL. Genom en samtidigt införd regel får dock sådan personuppgiftsbehandling inte utföras "om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet". Den bestämmelsen brukar kallas för missbruksregeln, eftersom den är till för att skydda mot missbruk av personuppgifter. Se Datainspektionens hemsida om Personuppgifter och publicering på internet.

Myndighetsutövning
Detta innebär förenklat att ha befogenhet att för en enskild person bestämma om förmån, rättighet, skyldighet med mera. Beslut och olika åtgärder som innebär att maktbefogenheter utnyttjas och att myndigheten ensidigt beslutar innebär alltså att myndighet utövas. Den enskilde står då i en tydlig beroendeställning till tjänstemannen och myndigheten. Beroendeförhållandet kan vara grundat på att en myndighet utfärdar ett tvingande beslut som den enskilde måste följa t.ex. vid betygssättning/examinering inom högskolan.

Myndigheten ska ha befogenhet, vara bemyndigad, att bestämma genom en författning eller ett konkret beslut från regeringen eller riksdagen. Att myndigheten har rätt att bestämma något innebär att ett ärende skall kunna avgöras ensidigt av myndigheten och att den enskilde inte kan påverka hur myndigheten beslutar. Utanför begreppet myndighetsutövning faller därför t.ex. avtal, råd, rekommendationer och upplysningar.

N

Nyttjanderätt
Detta är rätten att använda ett upphovsrättsligt skyddat verk, som det är, d.v.s. utan att förändra vare sig innehåll eller form.

Närstående rättigheter
Den som framför ett verk eller överför det till annat medium skydd för sina inspelningar, konserter, teaterföreställningar med mera, trots att deras prestationer inte uppnår s.k. verkshöjd. Från och med 1 november 2013 är skyddstiden förlängd från 50 till 70 år från framförandet. Detta gäller exempelvis för musiker, sångare, skådespelare, dansare, men också för olika produktionsbolag för film, musik, radio och TV.

Närstående rättigheter ger skydd till ett antal olika aktörer som medverkar i att verk når allmänheten. Det är allt ifrån den lilla flickan som framför en barnvisa till det stora multimediala företaget som spelar in musik och film. För närstående rättigheter finns inget krav på att det de gör är originellt, men skyddet gäller också bara det specifika framförande, den inspelning, sändning, den katalog/databas och/eller det fotografi varom det är fråga. Det finns inget som hindrar att någon gör ett "liknande" framförande, gör en egen liknande inspelning, sändning, katalog/databas eller tar ett liknande. Likasom för det upphovsrättsliga skyddet, finns det vissa inskränkningar i de närstående rättigheterna, t.ex enskilda bruk exemplar. Rättighetsparagraferna innehåller hänvisningar till de inskränkningarna/undantagen i 2 kap. URL som är tillämpliga, se även Inskränkningar.

Exempel
En vanlig CD-skiva innehåller ett flertal olika kategorier av rättshavare. De som skapat musik och text är upphovsmän till ett musikaliskt resp. litterärt verk. Sångare och musiker som framför dessa verk är utövande konstnärer. Bolaget som står för inspelning och produktion har en ljudproducenträtt. Spelas det in video till musiken, erhåller den som spelat in (producerat) videon en filmproducenträtt. Radio- och TV:ns utsändningar av musikinspelningen eller annat har ett sk sändningsskydd. Om inspelningen plockas in i en sammanställning av material, t.ex ett multimedia uppslagsverk om artisten, föreligger också databasproducenträttighet till sammanställningen som sådan.

Skydd för utövande konstnärer
En utövande konstnär är en person som framför/tolkar (solo eller i en ensemble) och levandegör ett verk, t.ex. musiker, sångare, skådespelare, uppläsare, dirigenter Skyddet avser bara framföranden av litterära eller konstnärliga verk. Imitatörer, akrobater, magiker och liknande är i regel utan skydd för sina framföranden. Skyddet består av skydd mot att framförandet spelas in eller sänds ut utan tillstånd samt att inspelningen kopieras eller görs tillgängligt (sprids) till allmänheten utan tillstånd. Härutöver finns bl.a. ett skydd för det ideella intresset. Ljudupptagningar får användas vid en ljudradio- eller televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast "via" STIM) Se 45 jfr 47 §§ URL.

Skyddet gäller i 70 år efter det år då framförandet skedde eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom 70 år från framförandet, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes.

Skydd för ljud- och filmproducenter
Den som producerat (framställt) en grammofonskiva, en film eller annan inspelning av ljud eller rörliga bilder, t.ex skiv- och filmbolag, har ett skydd mot att inspelningen kopieras (eftergörs) eller sprids, visas eller framförs (görs tillgänglig) för allmänheten utan tillstånd. Det är utan betydelse vilka ljud eller rörliga bilder som spelats in, t.ex. fågelsång, barnjoller, trafikbuller, konstnärliga eller litterära verk, julfirande etc. Ljudinspelningar får användas vid en ljudradio- eller televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast "via" STIM). Se 46 jfr 47 §§ URL.

Skyddet gäller i 70 år efter det år då upptagningen gjordes eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom 70 år från upptagningen, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes.

Skydd för Radio- och TV-bolag
En ljudradio- eller televisionsutsändning får inte utan radio- eller televisionsföretagets samtycke spelas in, återutsändas eller återges för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift. Inspelade sändningar får inte heller kopieras och/eller spridas till allmänheten. Skyddet gäller i 70 år efter det år då utsändningen ägde rum. Se 48 § URL.

Skydd för katalog- och databasproducenter
Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett liknande arbete - i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering - har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och sprida, visa eller framföra det (d.v.s. att göra det tillgängligt) för allmänheten. Det här skyddet gäller t.ex. framställningar i form av telefonkataloger, siffer- eller faktadatabaser eller liknande, vars urval och arrangemang av innehåll inte är originellt och därmed inte uppnår något upphovsrättsligt skydd. Det spelar ingen som helst roll om katalogen/databasen är i pappers-, digitalt eller annat format. Uppslagsverk, multimediaproduktioner, webbplatser och liknande har ofta dubbelt skydd – d.v.s. både upphovsrättsligt och närstående - då de vanligen krävt en väsentlig investering att producera produkten och den har ett originellt urval och/eller arrangemang av innehållet.

Skyddet gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. Se 49 § URL.

Skydd för fotobildsframställare
Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den sprida, visa eller framföra det (gör det tillgänglig) för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi. Rätten gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Se 49 a § URL.

Ett fotografi som är originellt är ett fotografiskt verk, och därmed skyddat också av upphovsrätt.

O

Offentliggörande/utgivning
Ett verk anses offentliggjort då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten, d.v.s. då det med upphovsmannens samtycke eller med stöd av lag framförs offentligt eller då exemplar av verket sprids till allmänheten eller visas offentligt. Ett verk anses utgivet då exemplar av verket med upphovsmannens samtycke, t.ex. genom att kopior som förts ut i handeln spridits till allmänheten, se 8 § URL.

Före offentliggörandet anses verket tillhöra upphovsmannens privata sfär och han/hon äger oinskränkt bestämmanderätt över sitt verk. Utnyttjandet av ett verk i enlighet med en inskränkningar/undantag förutsätter att verket dessförinnan offentliggjorts, överlåtits eller utgivits. Det innebär t.ex att exemplar för privat bruk, skolkopiering inte kan ske och citering inte kan göras av ej offentliggjorda verk (opublicerade texter, bilder, filmer etc.). När väl verket har offentliggjorts, och därmed har lämnat den privata sfären, får upphovsmannen kännas vid vissa inskränkningar i sin rätt till verket, särskilt med hänsyn till samhällets och kulturlivets intressen.

Offentlig handling
är alla allmänna handlingar som inte är skyddade (d.v.s. alla tillgängliga och upprättade handlingar inom en myndighet eller kommun som inte kan anses vara sekretessbelagda i enlighet med särskilda bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen).

Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen har sitt ursprung i medeltida härads- och landsting, där allmänheten samlades och deltog i avgörandet av rättstvister och i andra beslut som gällde angelägenheter för samhället. I dag tar sig principen olika uttryck, såsom förhandlingsoffentligheten, yttrande- och informationsfrihet och i den kanske mest betydelsefulla formen - handlingsoffentligheten. Handlingsoffentligheten är reglerad i tryckfrihetsförordningen 2 kap. och innebär en rätt för var och en att ta del av allmänna handlingar.

Offentlig rätt
utgör motsatsen till privaträtt, dvs rättsobjektet är inte en privatperson utan en förvaltning, myndighet, kommun eller liknande offentlig organisation.

Offentligt framförande
Detta utgör en del av upphovsmannens förfoganderätt. Vid ett offentligt framförande, som i princip envar kan lyssna till, krävs upphovsmannens tillstånd och ersättning skall utgå till densamme. Det saknar betydelse om texten eller musiken framförs levande eller via radio, TV, satellit eller kabelnät, band- eller skivspelare. En inskränkning i upphovsrätten i § 21 i upphovsrättslagen, ger var och en rätt att framföra skyddade verk bl.a. vid gudtjänst, undervisning och andra publika framföranden utan kommersiell vinning. Skyddad text och musik i form av ljudupptagning (dock ej sceniska verk och film), får enligt § 47 i samma lag framföras offentligt utan utövande konstnärers och fonogramproducenters tillstånd. Däremot måste tillstånd från kompositörer, textförfattare och musikförlag inhämtas. § 47 URL, som är en inskränkning i upphovsrätten, gäller under förutsättning att man inte gör våld på upphovsmannens ideella rätt samt att man ersätter upphovsmannen (samtliga rättighetshavare) ekonomiskt

Originalitet (se även verk)
Uttrycket "litterärt eller konstnärligt verk" ska inte i sig uppfattas som något kvalitativt krav på vare sig det litterära eller konstnärliga skapandet. Det görs egentligen inte någon bestämd åtskillnad mellan litterära och konstnärliga verk och ett verk kan hänföras till ettdera begreppen eller båda. Med litterär avses framställningar i ord; talade, skrivna eller tryckta samt beskrivande framställningar i text, i siffror (tabeller) eller i grafiska framställningar (kurvor eller andra bilder) i två- eller tredimensionell form. Ordet konst och konstnärlig anses omfatta t.ex. verk som framträder i bild, i rörelse eller i toner.

För att ett material skall skyddas skall det vara ett självständigt och originellt alster av andligt arbete, i någon mån ett uttryck för upphovsmannens individualitet. Rent mekaniska produkter kan därmed inte ha något upphovsrättligt skydd. Tidigare talades ofta om verkshöjd som ett mått på den skaparkraft som måste framträda. Enkla nyhetsnotiser är exempel på texter som inte är originella. Det är helt utan betydelse för originalitetsprövningen om det är material skapat i ett högst privat sammanhang eller på en arbetsplats, samt i vilket medium det förekommer. Material på Internet har samma förutsättningar för skydd som t.ex. text på papper.

Avbildningar av verket betraktas som exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i helt annan teknik än originalet. Så länge inte avbildningen avviker från originalet i så stor omfattning att det föreligger ett nytt verk anses det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång. Ju originellare eller mer unikt ett verk är desto större blir dess skyddsomfång. Möjligheten att variera sitt skapande är i vissa sammanhang begränsat av material, funktion etc. När det gäller brukskonst (t.ex. möbler och kläder) är utrymmet för skapandet begränsat. Kravet är då att produkten skall ha en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att risken för att samma produkt också skall framkomma genom annans självständiga skapande är obefintligt eller i vart fall mycket liten (dubbelskapandekriteriumet). Skyddsomfånget anses för denna typ av verk vara snävt och täcker i praktiken endast nästan identiska efterbildningar.

Det är i realiteten först när någon utan tillstånd t.ex. kopierar, avbildar, bearbetar, och/eller tillgängliggör material, som det i realiteten prövas om det är ett originellt alster (verk). I NJA 1995 s.164 bedömde HD originaliteten i en stickad tunika med uttalandet "tunikan får …genom sin balans mellan olika sticktekniker och genom kombinationen mellan överdelen och den utsvängda kjolliknande underdelen anses uppvisa en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att den utgör ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst." Ett antal av Gustaf Frödings privata brev har av HD ansetts vara av "sådan egenart till form och innehåll, att det måste anses utgöra skrifter av sådan beskaffenhet" att de hade upphovsrättsligt skydd, se NJA 1921 s. 579.

OSL
är en förkortning för offentlighets- och sekretesslagen (tidigare Sekretesslagen). Den innehåller bestämmelser om vilka allmänna handlingar, eller delar av handlingar, som ska vara offentliga respektive skyddade i statlig och kommunal verksamhet.

P

Personuppgift
All slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person som är i livet omfattas av begreppet personuppgifter. Typiska personuppgifter är namn, adress, e-postadress, telefonnummer, mobiltelefonnummer, personnummer och fotografier. Även information som beskriver någon eller på annat sätt kan härledas till en enskild individ såsom filmer, pseudonymer och krypterade uppgifter kan vara personuppgifter.

Personuppgiftsansvarig
är den som behandlar personuppgifter i sin verksamhet, det vill säga ofta ett företag (till exempel aktiebolag, stiftelse eller förening) eller myndighet och som bestämmer vilka uppgifter som ska behandlas och vad de ska användas till. Den personuppgiftsansvarige har ett skadeståndssanktionerat ansvar för att all hantering av personuppgifter som utförs är tillåten enligt personuppgiftslagen. Personuppgiftsansvaret kan aldrig överlåtas eller delegeras. Se även Datainspektionens hemsida om personuppgiftsansvarig .

Vid publicering på Internet har både organisationer och enskilda fysiska personer ett ansvar för vad de publicerar. Om en organisation har möjlighet att bestämma över ändamål och medel för en publicering gjord av andra besökare är organisationen ansvarig även för denna. Organisationens ansvar utesluter inte att även besökarna är ansvariga för det de publicerar.

När personuppgifter hanteras i en molntjänst gäller samma regler i personuppgiftslagen som vid all annan hantering av personuppgifter. Även när en enskild lärare på eget initiativ väljer att använda en molntjänst, exempelvis som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen, är det universitetet eller högskolan (huvudmannen) som ansvarar för att all hantering av personuppgifter i tjänsten är laglig. Läs mer om molntjänster och personuppgiftslagen på Datainspektionens hemsida.

Personuppgiftsbiträde
är ett företag som hanterar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. I molntjänstsammanhang är det molntjänstleverantören och dess underleverantörer som är personuppgiftsbiträden, exempelvis Google för tjänster som "Google Apps for Education" eller Microsoft för "Office365".

Personuppgiftsombud
är en person som ser till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen. Personuppgiftsombudets uppgift är att utöva tillsyn över personuppgiftsbehandling, föra förteckning över behandlingar, påpeka fel och brister till den som är personuppgiftsansvarig, hjälpa registrerade att få rättelse och samråda med Datainspektionen. När man vill utse ett personuppgiftsombud anmäler man det till Datainspektionen på en särskild blankett. Se även Datainspektionens hemsida om personuppgiftsombud samt faktabrochyr (pdf).

Presumptionsregeln
Är en uttrycklig reglering i 40 a § URL för anställdas upphovsrättsligt skyddade datorprogram. Bestämmelsen föreskriver en övergång av upphovsrätten till arbetsgivaren för anställdas datorprogram som är skapade av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter instruktion av arbetsgivaren, om annat inte har avtalats. Det är fråga om en fullständig övergång, d.v.s. både den ekonomiska och ideella rätten övergår till arbetsgivaren.

Privatbrev
Ett brev eller meddelande som är ställt till någon personligen vid en myndighet ska anses som allmän handling endast om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten att ta ställning till. Det väsentliga är alltså innehållet i meddelandet.

Privat bruk
innebär att ett verk endast får användas för någon persons eget behov eller för dennes närmaste familj och vänkrets. Kopiering av litterära verk för privat bruk kallades före den 1 juli 2005 för enskilt bruk. Sprids verket till en större krets används det inte längre för privat bruk. Bytet från "enskilt bruk" till "privat bruk" beror på att lagstiftaren velat markera en förändring av den svenska bestämmelsen som efter den 1 juli 2005 innebär att det inte längre är tillåtet att kopiera för enskilt bruk till kolleger på arbetsplatsen.

Kopiering för privat bruk får endast ske av begränsade delar av upphovsrättsligt skyddade verk om inte dessa verk är av mindre omfång, t ex en dikt eller en novell. Vad som anses vara en begränsad del av ett verk varierar och får avgöras från fall till fall. Hela böcker kommer alltså inte att få kopieras för privat bruk. Detta gäller även för kurslitteratur. Man får inte göra hur många kopior som helst, utan bara ett eller några få exemplar. Se kopiera för privat bruk på Bonus Copyright Access.

PuL
är en förkortning för personuppgiftslagen (SFS: 1998:204). Den bygger på ett EU-direktiv som har till uppgift att skydda den personliga integriteten. Lagen omfattar all datoriserad behandling av personuppgifter, både i register och vanliga texter.

PuL -samtycke
Innebär att du, eller någon annan, lämnar sitt samtycke till att vissa uppgifter som kan knytas till er, t.ex. ett foto eller er personliga e-postadress eller telefonnummer får publiceras på Internet, t.ex. av din arbetsgivare eller din högskola. Samtycket kan vara både muntligt eller skriftligt, men det ska vara frivilligt.

Ett PuL-samtycke är "varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne". Innan samtycke ges måste den registrerade ha fått sådan information som gör det möjligt för honom/henne att bedöma för- och nackdelarna och det får inte råda någon tvekan om att ett frivilligt samtycke verkligen föreligger. Samtycket måste också vara särskilt, vilket innebär att det måste gälla en viss behandling som rör den registrerade och som utförs av en viss registeransvarig för vissa ändamål.

Plagiat
betyder "en litterär eller konstnärlig stöld" och är egentligen inte ett rättsligt begrepp. Ett typiskt fall kan vara att en person utger sig för att vara upphovsman till en annans verk. Plagiat gäller även när likheten med ett verk som redan finns är så stor, att vad som utges för ett nytt självständigt verk inte kan anses vara det. Eftersom påverkan och inspiration är naturliga element när nya verk skapas, kan det vara svårt att avgöra när ett verk har plagierats eller om en omedveten eller medveten påverkan lett till att två verk uppvisar stora likheter, skriver STIM.

Prejudikat
är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter som blir vägledande för rättstillämpningen i liknande fall.

Public Domain
är ett juridiskt begrepp inom immaterialrätten (upphovsrättslag och patentlag) i USA som innebär att ett verk är allas egendom, i praktiken ägs av ingen, och får fritt användas och förändras av vem som helst för vilket ändamål som helst, utan att användaren behöver uppge vem som ursprungligen skapat verket. I Europa är den ideella rätten starkare och därför finns ingen juridisk motsvarighet, men begreppet skulle kunna översättas till "allmän egendom" och "fri användning". För en längre förklaring se Wikipedia.

R

RF
är en förkortning av RegeringsFormen, som är vår främsta och mest omfångsrika grundlag. I RF anges i vid bemärkelse hur landet ska styras. Den inleds med orden "All offentlig makt i Sverige utgår ifrån folket" den nu gällande lagen antogs 1974.

Rättighetshavare (eller rättshavare)
Med detta begrepp avses den som är innehavare av upphovsrättigheter. Den som förvärvat rätt att använda skyddat material på visst sätt, t.ex. ett bokförlag, en skiv- eller filmproducent eller liknande. För flera typer av skyddsobjekt finns överlappande skydd och rättshavare i flera led. Det kan vara dels flera rättshavare som innehar olika typer av skydd (t.ex. i musik-, filminspelningar och multimedieproduktioner är detta vanligt).

Enligt svensk rätt uppstår upphovsrätten alltid hos den fysiska person som skapat verket. Den ekonomiska delen av upphovsrätten (förfoganderätten) kan överlåtas eller upplåtas till annan fysisk eller juridisk person (t.ex. ett förlag, din arbetsgivare eller ett bolag) och kan delas mellan flera rättighetshavare. Dessa utgörs vanligen av en eller flera upphovsmän, förlag, skivbolag, intresseorganisationer eller liknande. Den andra sidan av upphovsrätten, den ideella rätten, kan med bindande verkan endast efterges i begränsad omfattning.

Rättspraxis
är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om ett rättsfall har avgjorts i högsta instans blir det vägledande för rättstillämpning i liknande fall. Ett avgörande som blir vägledande kallas för prejudikat.

Alla domstolar ska alltid döma på samma sätt i samma typ av mål. Den som har rättat sig efter en domstols tolkning av lagen ska kunna känna sig säker på att domstolen dömer på samma sätt nästa gång samma fråga kommer upp. En underordnad domstol ska inte heller döma på ett sätt som strider mot hur en överordnad domstol tidigare har dömt. Om det finns ett prejudikat ska domstolen därför använda detta som komplement vid bedömningen när den avgör ett liknande mål eller ärende. Detta skapar förutsägbarhet vilket är grundläggande för medborgarnas rättssäkerhet.

I Sverige är det i första hand domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som blir prejudikat. Men även vissa domar från hovrätter, kammarrätter och specialdomstolar kan bli vägledande.

S

Sanktioner /Straff /Skadestånd
Sanktionen för upphovsrättliga intrång (otillåtet nyttjande) kan vara både straffrättsligt (böter och fängelse) och civilrättsligt (skadestånd). Ett skadeståndsansvar inträder så snart ett intrång skett, men graden av medvetenhet eller omedvetenhet avgör vilken ersättning som skall erläggas, se 54 § URL.

Vid intrång som sker helt omedvetet, dvs. utan minsta misstanke om att nyttjandet inte var tillåtet, skall skäligt vederlag för nyttjandet betalas. Skadeståndet brukar då beräknas i form av en licenser för det nyttjande som skett av t.ex. datorprogram, text, bild, fotografier, musik, film etc. Om intrånget däremot skett uppsåtligen eller av oaktsamhet skall utöver det skäliga vederlaget och annan förlust (t.ex. minskad försäljning) också "lidande eller annat förfång" , dvs. icke-ekonomisk skada, ersättas. Den som medvetet (uppsåtligen) eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten kan dömas till bötes- eller fängelsestraff i högst två år, se 53 § URL.

Samlingsverk
Är en samling av verk, uppgifter eller annat material, i svensk rätt kallat kataloger eller sammanställningar. Dessa kan finnas i olika teknisk form, t.ex. på papper i en bok eller i en katalog, på en videoupptagning i en film eller i digital form på en datadiskett eller på en elektronisk anslagstavla eller i en databas. Som exempel på sammanställningar med uppgifter kan nämnas telefonkataloger, tidtabeller och tidningsbilagor med veckans TV-program samt omfattande länksamlingar. Exempel på sammanställningar med annat material än rena uppgifter är kalendrar, läseböcker, diktsamlingar, samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk, kursmaterial och multimedieprodukter i digital form samt vetenskapliga publikationer med bidrag från flera författare.

Sammanställningar som innehåller ett stort antal uppgifter eller är resultatet av en väsentlig investering skyddas i enlighet med katalogskyddet i 49 § URL. Skyddet avser basens struktur, inte dess innehåll. En sammanställnings originalitet bedöms utifrån urvalet eller hur innehållet organiseras. Sammanställningar med originell struktur anses vara egna verk.

Upphovsrättslagen ger också universitet och högskola rätt att framställa kompendier eller andra samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid undervisning. Detta gäller dock endast under vissa förutsättningar; t.ex. får endast mindre delar av litterära och musikaliska verk återges. Upphovsmannens tillstånd krävs inte men upphovsmannen har dock rätt till ersättning.

Sekretess/sekretessbelagd
Ordet sekretess betyder förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt. offentlighets- och sekretesslagens 23 kapitel beskriver i vilka situationer som uppgifter hos offentliga utbildningsanordnare kan hållas hemliga. Sammanfattningsvis kan sägas att för universitetens del kan sekretess endast utnyttjas i mycket begränsad omfattning – främst för att skydda vissa personuppgifter hos utsatta personer (anställda eller studenter), anbudsförfarande (inköp) samt vid datainsamling i forskningssyfte (se även hemlig handling).

Skolkopiering (se även Bonusavtalet)
Exemplar av offentliggjorda verk får för undervisningsändamål framställas och tillgängliggöras i såväl digital som analog form, se 42 c § URL. Även inspelning av radio- och TV-utsändningar i undervisningssyfte förutsätter tillstånd, se 13 § URL. Detta nyttjande är inte avgiftsfritt, utan ersättningen och omfattningen av "skolkopiering" regleras i särskilda avtal, f.n. med Bonus Copyright Access, COPYSWEDE, skivbolagens organisation (IFPI) samt med SVT, TV4 och Sveriges Radio. Det är vanligtvis rektorn på en skola som ansvarar för att lärarna informeras om avtalens innehåll och att villkoren följs.

Bonus Copyright Access avtal på undervisningsområdet innebär att lärarna vid lärosäten som ingått ett kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att fotokopiera ur skyddade verk, såsom böcker, tidningar, tidskrifter och noter. Lärarna behöver inte i varje enskilt fall ta kontakt med upphovsmännen/rättshavarna, d.v.s. författare, översättare, kompositör, arrangör, fotograf, förlag, utgivare m fl. Högskolan erlägger i gengäld en viss ersättning per student för kopieringsrätten som betalas till Bonus Copyright Access (f.n. 214:08 kr per helårsstudent). Inkomna ersättningar fördelas sedan bland medlemsorganisationerna och i slutändan till rättshavarna. Läraren får i enlighet med avtalet till sina studenter kopiera och dela högst 15 %, men inte mer än 15 sidor, ur en skrift för att komplettera den obligatoriska kurslitteraturen. Läraren får kopiera så många exemplar att han själv och hans studenter var sitt. Gäller det en digital källa får man kopiera och dela motsvarande 15 A4-sidor. (Se närmare om kopieringsavtalet för högskolan på Bonus Copyright Access hemsida).

Det är kommunerna som tecknar avtal med Copyswede för sina skolors räkning för inspelning från radio- och TV, det s.k. Skolbandningsavtalet. I normalfallet har därmed skolan rätt att spela in radio- och TV-program för undervisningsbruk från en stor del av programutbudet på Sveriges Radio, SVT och TV4. Sändningar från UR omfattas dock inte av avtalet, vare sig i radio eller TV. Skolornas tillgång till UR-program är ordnad på annat sätt. Se närmare om avtalet på Copyswedes webbplats.

Lärare och studenter får för undervisningsändamål spela in ("göra upptagningar av") sina egna framföranden av verk, se 14 § URL. Sådana inspelningar får inte användas för andra ändamål.

Det finns också en rätt att framställa samlingsverk för användning i undervisning av mindre delar av litterära och musikaliska verk, av verk av litet omfång (t. ex dikter) samt av offentliggjorda konstverk, om det gått fem år från det år då verket gavs ut eller konstverket offentliggjordes, se 18 § URL.

Observera att sammanställningen för att berättiga till utdrag enligt denna regel skall vara originell i urval eller arrangemang av innehållet - ett samlingsverk! Denna "skolkompendierätt" gäller inte från filmverk eller verk som skapats för användning vid undervisning (läroböcker och liknande). Upphovsmännen till de verk som nyttjas behöver inte ha gett sitt tillstånd, men har rätt till ersättning.

Var och en får utan rättighetshavarnas tillstånd och utan att betala någon ersättning vid undervisning offentligt framföra utgivna verk, se 21 § URL. Detta gäller dock inte sceniska verk (t.ex. teaterpjäser, koreografi, iscensättningar och pantomimer) eller filmverk (t.ex. spelfilmer, TV-filmer och dramatiska filmer) och innefattar inte heller en rätt att sända ut verk i radio eller television. Verket bör presenteras och upphovsmannens namn anges. Observera att vanligtvis anses inte (vanlig) undervisning vara en verksamhet som sker offentligt. Se om definition av allmänhet/offentlighet under tillgängliggörande för allmänheten.

Skyddstid
Ett verk är skyddat 70 år efter upphovsmannens död. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år – eller 70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän. Dessutom finns ett särskilt skydd för de närstående rättigheterna som uppstår i samband med ett framförande. Detta gäller exempelvis för musiker, skådespelare, dansare, men också för olika produktionsbolag för film, musik, radio och TV. Från och med 1 november 2013 är skyddstiden förlängd från 50 till 70 år från framförandet/inspelningen/offentliggörandet när det gäller skyddet för utövande konstnärer, skiv- och filminspelningar, radio- och TV-utsändningar och fotobilds-framställare (se även närstående rättigheter). Även katalogframställare har ett femtonårigt skydd för sina sammanställningar (hit räknas t.ex. omfattande länklistor på Internet).

Sluten krets
För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna. Se vidare under tillgängliggöra.

T

TF
är en förkortning för Tryckfrihetsförordningen, vilken innehåller den s.k. Offentlighetsprincipen (SFS 1949:105, 2 kap.)

Tillgängliggöra
Detta är att göra verket tillgängligt för en allmänhet och kan delas in i tre delar; offentligt framförande, spridning av exemplar till allmänheten och offentlig visning. Rätten att tillgängliggöra verket för allmänheten utgör den ena delen av förfoganderätten (rätten att framställa exemplar är den andra) och omfattas således av upphovsmannens ensamrätt.

Tillgängliggörande för allmänheten
Tillgängliggöranderätten är upphovsmannens rätt att bestämma över när, var och hur verket skall föras ut till allmänheten. Rätten indelas i rätten att framföra verket offentligt, rätten att visa exemplar av verket offentligt samt rätten att sprida exemplar av verket till allmänheten. Observera att spridning och visning avser förfoganden över exemplar av verket, se 2 § st 3 URL. Tyngdpunkten ligger i framföranderätten, d.v.s. rätten att offentligt t.ex. läsa upp, spela upp eller sända ut verket. Avsikten vid lagens tillkomst (1960) var att denna rätt skulle inkludera även framtida på 1960-talet icke kända sätt att framföra verket offentligt. Såvitt gäller konstverk t.ex. bildkonst, fotografier, målningar skulpturer osv. beskrivs denna rätt som en rätt att visa exemplar av verket. När det gäller projicering av film på en skärm eller uppspelningen av en videofilm, hänförs det till ett framförande av verket. Genom spridningsrätten har upphovsmannen givits en rätt att bestämma över när exemplar av verket görs tillgängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning, utlåning, pantsättning, gåva eller på annat sätt varigenom ett fysiskt exemplar av ett verk övergår från en innehavare till en annan.

När är det en sluten krets?
Tillgängliggörande som inte sker till allmänheten faller utanför det upphovsrättsliga skyddet. Definitionen av vad som är offentligt/en allmänhet är vidare än i t.ex. allmänna ordningsstadgan och andra offentligrättsliga regleringar. Huvudprincipen (uttalat i lagens förarbeten) är att upphovsmannens rätt omfattar alla framföranden som inte sker inför helt slutna kretsar. HD definierade i NJA 1988 s.715 närmare vad som var en "sluten krets";

"För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna. Detta kan t.ex. gälla de anställda vid ett företag, eleverna vid en skola, särskilt inbjudna deltagare i en konferens och medlemmarna i en förening för idkande av viss verksamhet, vilken tillämpar klara och begränsande inträdesbestämmelser eller kräver aktivitet av medlemmarna. Kretsen får inte vara så stor eller obestämd – t.ex. genom att vara öppen för vem som helst som ingår i en stor grupp i ett någorlunda stort område eller som tillhör en särskild grupp av befolkningen - att den av sådan anledning måste räknas till allmänheten Ytterst får göras en samlad bedömning av sådant som ändamålet för den slutna kretsen, möjligheten att vinna medlemskap och tillträde till framföranden inom kretsen, antalet personer och om framföranden av material inom kretsen skett i ekonomiskt syfte."

Undervisning kan således i många fall anses vara en icke offentlig verksamhet. Till privatlivets slutna krets hör vad som förekommer i hemmet, i den privata vänkretsen och det privata umgänget. Hit kan också hänföras framföranden som sker i vissa "mindre" arbetsmiljöer med färre än 20 anställda, jfr nedan om industrimusik. I ett särskilt lagstadgat undantag anses framföranden som i och för sig sker till en sluten krets, t.ex. anställda på ett företag, ändå vara jämställt med ett offentligt framförande om det är en större sluten krets (fler än 50 personer) och framförandet sker i förvärvsverksamhet, d.v.s. med ett ekonomiskt syfte, t.ex. att öka trivsel och effektivitet på arbetsplatsen (ofta kallat industrimusik), se 2 § 3st 2p URL.

Högsta domstolen har i ett antal rättsfall försökt bestämma vad som i upphovsrättsliga sammanhang utgör en "sluten krets/allmänhet", "offentliga framföranden" etc. I NJA 1967 s.150 ansågs medlemmarna i en gammaldansförening (Stala Gammalförening) utgöra en "allmänhet". Föreningens ändamål var att anordna danstillställningar för medlemmarna, antalet medlemmar var inte begränsat och det fanns inte några särskilda kvalifikationer för medlemskap. Tillträde till samlingslokalen (där musik framfördes) kunde i och för sig inte ske för icke-medlemmar och medlemskap kunde inte erhållas vid ingången, men om anmälan om medlemskap gjorts tidigare under den dag då tillställningen skulle hållas (annonser i ortspressen) fick man tillträde. I NJA 1988 s. 715 ansågs inte patienter intagna på sjukhus och sjukhem utgöra en sluten krets. Patientgruppens sammansättning var heterogen, växlande och tillfällig samt utan egentligt inbördes samband.

Material på en lösenordsskyddad kurswebb?
Om kurswebbens lösenordsskydd medför att den grupp som får tillgång till materialet kan vara att anse som en sluten krets (jfr resonemang ovan) och antalet inte är för stort, sker inte ett tillgängliggörande för allmänheten via kurswebben.

Tumregeln (för upphovsrätt till anställdas material)
Institutionen i egenskap av arbetsgivare har viss nyttjanderätt till den administrativa/tekniska personalens verk. Det avgörande för överföring av upphovsrätt i ett anställningsförhållande är anställningsavtalets innehåll, d.v.s. om avtalet uttryckligen eller underförstått innefattar en överföring av rätten och i så fall dess omfattning. När inget uttryckligen avtalats, är det genom anställningsavtalet underförstått att vissa av upphovsmannens befogenheter över verket överförs till arbetsgivaren. Rättsövergången är i det enskilda fallet beroende av om det finns något samband mellan anställningen och verkets tillkomst och hur starkt sambandet är. Vid bedömning av arbetsgivarens rätt används den s.k. tumregeln. Enligt tumregeln får arbetsgivaren för sin normala verksamhet utnyttja anställdas upphovsrättsliga verk som skapas i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren. Till grund för bedömning av utnyttjandets omfattning läggs tidpunkten för verkets tillkomst. Har arbetsgivaren en rätt till anställdas verk inskränks dennes nyttjanderätt till en viss del av de begränsningar som följer den ideella rätten. Om tumregeln se Arbetsdomstolens dom 2002 nr 87.

Tystnadsplikt
Ett förbud mot att muntligen röja en uppgift som är sekretessbelagd (se även hemlig handling).

U

Upphovsman
Detta kallas den fysiska person som skapat ett verk. Ursprunglig upphovsrätt gäller alltså inte institutioner eller företag utan enbart den som skapat verket. Upphovsrätten till ett verk tillhör alltid en eller flera fysiska personer. Rätten att använda verket kan överlåtas helt eller delvis, exempelvis till ett förlag eller en arbetsgivare. När upphovsmannen avlider övergår upphovsrätten till de efterlevande.

Även efter en upphovsmans död är dennes verk skyddat. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år - ett verk är alltså skyddat 70 år efter upphovsmannens död (70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän). Dessutom finns ett särskilt skydd om 50 år för de närstående rättigheterna, exempelvis för de musiker som framför ett musikaliskt och för s.k. katalogframställare vilka har ett femtonårigt skydd. För att förenkla användandet av upphovsrättslagen och möjliggöra vissa typer av ett verks användning som inte bedöms som kommersiellt utnyttjande, finns ett antal undantag i upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. I det flesta fall gäller dock fortfarande att upphovsmannen skall ersättas ekonomiskt. Dessutom kvarstår i princip alltid den ideella rätten.

Upphovsrätt
Detta är en ensamrätt som ger upphovsmannen skydd mot att någon annan utnyttjar eller förändrar hans litterära och konstnärliga verk utan tillstånd. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död.

Upphovsrättslagen säger att upphovsmannen har rätt att ensam bestämma över verkets användning (ensamrätt), vilket bl.a. medför en ideell rätt. Det innebär att upphovsmannen ska namnges i samband med att hans verk används, och att verket inte får förvanskas eller utnyttjas på ett för upphovsmannen kränkande sätt. Upphovsmannen, kan med bindande verkan, endast i begränsad omfattning avstå ifrån den ideella rätten till sitt verk.

Upprättad handling
I Tryckfrihetsförordningen (TF) finns många regler om när en handling anses vara upprättad. Principen är att en handling som vi själva framställer – blir allmän när den fått sin slutliga utformning. En handling blir normalt upprättad när vi skickar iväg expedierar den (utanför universitetet). Detta gäller vanligen oavsett i vilket skick den befinner sig i – om den är en färdig produkt eller om den enbart utgör ett utkast eller förslag. Ett tentamensresultat blir offentligt antingen då examinator vid tentamensgenomgång meddelar resultat muntligen eller när resultat anslås vid studerandeexpeditionen eller blir tillgängligt via Internet eller distribueras genom e-post.

Handlingar som inte skickas iväg – t.ex. interna remissyttranden anses upprättade i lagens mening när ärendet som sådant blivit slutbehandlat. Handlingar som inte hör till något bestämt ärende betraktas som upprättade när de justerats eller färdigställts på annat sätt.

Uppsåt
Detta betyder att någon gör något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt gäller när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera.

Upptagning
Digital eller analog inspelning/bandupptagning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video).

URL
är (i juridiska sammanhang) en förkortning för Upphovsrättslagen, d.v.s. lag (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk. I tekniska sammanhang syftar förkortningen URL (Uniform Resource Locator), på den unika webbadressen till en resurs (oftast en webbsida)på Internet. Det är webbadressen som syns överst i webbläsarfönstret och som brukar publiceras t.ex. i annonser.

V

Verk (se även originalitet)
Det är en gemensam benämning för de prestationer för vilka man kan få upphovsrätt (se även förklaringen av originalitet).

Verkshöjd
Detta är en term som bedömer ett verks konstnärliga särprägel, individualitet och originalitet. Som huvudregel för bedömningen brukar man säga att ett verk inte skall kunna ha skapats av två personer oberoende av varandra. Verkshöjd är samtidigt benämning på det krav på originalitet som ställs på ett verk för att det ska kunna få upphovsrättsligt skydd (se även verk och originalitet). Även fotografier, arrangemang, datorprogram, layout m.m. kan ha verkshöjd.

Videobilder
Bilderna i en videofilm, lagrade i digital eller analog form, innefattas i begreppet fotografisk bild.

Y

YGL
är en förkortning för YttrandeFrihetsGrundlagen som reglerar skyddet för yttrandefrihet i radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar. Yttrandefrihetsgrundlagen är vår nyaste grundlag (1982). Den bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen (TF).

Yttrandefrihet
omfattar rätten för individen att fritt yttra sig och föra fram sina åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. Yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för ett demokratiskt samhälle. Yttrandefriheten har fått nya möjligheter i och med utbredningen av internet i världen, när information kan spridas på bara några sekunder till tusentals användare.

De två svenska grundlagar som reglerar yttrandefriheten i medierna är tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). TF reglerar friheten att yttra sig skrifter som t.ex. böcker och tidningar och YGL reglerar yttrandefriheten i medier som t.ex. radio, TV och film samt, till viss del, på Internet. I Sverige har tryckfriheten anor ända från 1766, men den nu gällande tryckfrihetsförordningen tillkom 1949. YGL tillkom 1991 och är utformad med TF som förebild. 

Det särskilda grundlagsskydd som stadgas i tryckfrihetsförordningen (TF) och som i väsentliga delar har överförts till yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det krävs dubbel täckning vid kriminalisering av handlingar som omfattas av grundlagsskyddet.Dubbel täckning betyder att handlingarna både ska vara kriminaliserade i tryckfrhetsförordningen (TF) eller i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och i vanlig lag, oftast brottsbalken, för att kunna vara straffbara.

Yrkande
Detta är en begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll.

Andra ordförklaringar och förkortningar i texten

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W Y Z Å Ä Ö

(för datatermer se även Svenska datatermgruppen).

A

Asynkron kommunikation
Kommunikation via datorer som innebär att kommunikationen inte sker samtidigt utan är skild åt i tiden. Exempel på verktyg för asynkron kommunikation är e-post eller datorkonferenssystem / diskussionsforum, exempelvis mellan lärare och deltagare i en kurs med webbstöd.

API
är en förkortning för "Application Programming Interface" eller programmeringsgränssnitt eller standard för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara. Idag är de flesta programvaror applikationer som knyter samman olika funktioner till en meningsfull helhet, och denna sammanknytning sker med hjälp av API:er. API:er ger oss möjlighet att på ett strukturerat sätt återanvända redan utvecklad och kvalitetssäkrad mjukvara som har kapslats in i någon form av kodbibliotek 

B

BBS
BBS är en förkortning för "Bill Board System" eller "Bulletin Board System" - d.v.s. en elektronisk meddelandefunktion för att utbyta information mellan dem som besöker en viss hemsida oberoende av tid och rum (s.k."asynkron kommunikation"). Sådana interaktiva funktioner kallas ofta för digitala arenor, diskussionsforum, communities eller webbkonferenser och är vanligtvis textbaserade. på en interaktiv webbsida har användarna möjlighet att själva publicera t.ex. olika text-, ljud- & bildfiler som bilagor. Många webbsidor har en inbyggd kommentarsfunktion, som exempelvis bloggar, och andra så kallade sociala medier.

C

Chat /Chatt
En funktion för att småprata med andra användare på Internet. Att "chatta" innebär att kommunicera med någon via Internet genom att skriva meddelanden på tangentbordet. Dessa visas sen – i ungefär realtid – på skärmen hos den man kommunicerar med. Det finns chattar som gör att du även kan använda video och audio för att kommunicera i realtid samt skriva i och titta på samma dokument. Detta gör att chatfunktioner börjat användas som verktyg för att hålla korta föreläsningar eller redovisningar i nätbaserade distanskurser.

D

Distansutbildning
är då lärare och studerande under större delen av studierna är fysiskt åtskilda. Detta skiljer ut distansutbildning från närutbildning. det vanliga är att man använder sig av någon form av tekniskt stöd för att bära kursens innehåll och för att förena studerande och lärare.

DRM
står för Digital Rights (/Restriction) Management vilket är detsamma som digitalt kopieringsskydd och en samlingsbeteckning för ett flertal olika tekniker med syfte att från utgivarens perspektiv kontrollera spridning och användning av digitalt material. DRM-skydd innehåller både funktioner för åtkomst- och kopieringskontroll och information om rättighetsförvaltning och används av innehållsleverantörer, exempelvis onlinebutiker, för att styra hur de digitala musik- och videofiler som hämtas från deras tjänst används och distribueras. DRM-system används även i DVD-spelare, bibliotekets e-böcker, ringsignaler och många datorspel.

DRM är kontroversiellt. Förespråkarna hävdar att systemen är nödvändiga för att säkra upphovsmännens integritet och inkomster. Kritikerna menar att de begränsar användares rättigheter mer än vad som är ändamålsenligt. Så länge ett medlemsland tillåter DRM-skydd måste landet begränsa eller fasa ut eventuella kassettersättningssystem för digitala verk. Läs mer om DRM (på engelska Wikipedia).

E

E-möte /Webbmöte
är ett webbaserat möte från dator till dator (eller från/till mobila enheter). Att mötas utan resa via internet gör att du kan delta t ex från ditt eget arbetsrum eller från din smarta telefon eller lärplatta via en gratis app. Webbmöten har fått en allt större betydelse då projekt och vidareutbildning ofta sker med parter spridda runt hela världen. 

Hur lämpligt det är att mötas på detta sätt beror på den verksamhet som bedrivs, vad som diskuteras under möten, och hur ofta man behöver träffas. Avgörande är även hur väl organisationen lyckas införa resfria möten som ett naturligt mötesalternativ.

H

HTML
HTML är en förkortning för "Hyper Text Markup Language" - det vanligast förekommande protokollet på Internet. HTML beskriver hur olika filer som du hämtar från ett nätverk skall presenteras och förhålla sig till varandra på din dator. HTML-kodning innebär att varje del av det innehåll som ska presenteras på en hemsida märks upp med sk "HTML-taggar" där t.ex. <b> betecknar att en text ska visas i fetstil.

I

IKT
begreppet Informations och Kommunikations Teknik används ofta synonymt med begreppet IT. Det är en översättning av det engelska begreppet Information and Communication Technology (ICT).

ISP
ISP är en förkortning för "Internet Service Provider" som ungefär betyder Internetoperatör. De som ger tillgång till Internet, t.ex. via en modempool, ISDN, ADSL eller annat s.k. bredband. En ISP, erbjuder ofta fler tjänster än tillgång till Internet; t.ex. e-post, lagringsutrymme och datoruppkoppling till telenätet.

IT-baserad utbildning
begreppet omfattar all utbildning som på något sätt är baserad på eller stöds av informationsteknik.

K

Kurswebb
Kurswebb är en hemsida med information om en viss kurs, dess innehåll och mål, när den ges, hur man anmäler sig, vilka förutsättningar som krävs, kontaktuppgifter o.s.v. (informationskurswebb). Men, ofta innehåller en kurswebb också sådant material som kursledningen anser att du behöver för att genomföra kursen, t.ex. studiehandledning, anteckningar, utvalda länkar och annat digitalt kursmaterial. Vid nätbaserade kurser innehåller en kurswebb även interaktiva delar såsom anslagstavlor och "chat"-funktion etc. där du som användare/kursdeltagare själv förväntas bidra till kurswebbens innehåll genom att kommunicera med dina lärare och kurskanmrater under kursens gång (interaktionskurswebb).

L

LMS
LMS är en förkortning för "Learning Management System". Ett LMS är ett administrativt system som finns på en server. Det håller reda på alla studenter, deras profiler och deras studieresultat. Vidare håller det reda på alla kurser som finns tillgängliga och vilka som en viss student kan ta. Ofta finns funktioner för att sätta samman mindre kurselement och lärmoduler till kurser. Man kan t.ex. fördefiniera kraven för att påbörja ett visst kursmoment eller styra sekvensen av lärmoduler som eleven går igenom.Ett LMS har också en klientdel som finns på studentens (eller användarens) dator, som hanterar inloggning, navigering och att visa själva innehållet i kursmodulen.

Lärplattform
kallas också utbildningsplattform eller Learning Management System (LMS). Det är ett verktyg som hjälper till med administration, strukturering av kursinnehåll och kommunikation vid nätbaserad undervisning. Exempel på utbildningsplattformar är Moodle, Blackboard och Ping Pong.

LTI
är en förkortning för "Learning Tools Interoperability", en specifikation eller standard som utvecklats av IMS Global Learning Consortium för att underlättatt integrationen av externa lärresurser och utbildningsappar (insticksprogram och tjänster som stöder lärande) med lärplattformar.

Ju fler leverantörer som ansluter sig till LTI ju enklare blir det för lärare och studenter att använda ett färdigt material, ett interaktivt program eller ett virtuellt labb i nätbaserade utbildningar. Ingen behöver längre utveckla och underhålla anpassade integrationer för varje plattform eller vid varje framtida uppdatering. Läs mer om LTI på http://www.imsglobal.org/

M

MIDI
MIDI kan förenklat sägas vara det språk som syntar och datorer använder när de talar med varandra. En midifil talar om vilken "tangent" som skall slås an och hur hårt (och en del annat förstås).

MOOC
är en förkortning för "Massive Open Online Courses" - en avgiftsfri storskalig nätkurs som är öppen och läses av tusentals samtida kursdeltagare. Förutom traditionellt kursmaterial för nätbaserat lärande, som videolektioner med insprängda kontrollfrågor används interaktiva test och uppgifter som studenterna löser enskilt eller i grupp. Provsvar och inlämningsppgifter rättas automatiskt av datorn eller genom ett peer-review-system så att studenterna får snabb återkoppling utan att läraren behöver agera annat än i undantagsfall.

Begreppet MOOC myntades 2008 av Dave Cormier och Bryan Alexander under en öppen nätkurs kallad "Connectivism and Connective Knowledge". När 160 000 studenter från 190 länder registrerade sig på en MOOC om artificiell intelligens, som leddes av Sebastian Thrun vid Stanford University hösten 2011, fick begreppet snabbt spridning i media. Ett 100-tal av de mest välrenommerade universiteten över hela världen erbjuder nu mooc-kurser, ofta inom ramen för utbildningskonsortier som edX, Coursera och OpenLearn.

Ett exempel på en tidig MOOC i Sverige är KTH:s och Stockholms universitets gemensamma preparandkurs "Sommarmatte", som getts sedan 2003 med upp till 10,000 samtida deltagare. Andra exempel är kurserna i "Digital bildbehandling" och "Fotografi - visuell kommunikation", som gavs av Högskolan i Jönköping och lästes av 25 000 studenter mellan år 2007 och 2012. Men, trots att Sverige haft ett försprång inom nätbaserat lärande går utvecklingen av mooc-kurser nu långsamt jämfört med omvärlden. Ointresse från lärosäten, den stora utveckingskostnad som krävs initialt i kombinatin med regeringens kraftigt minskade utbildningsanslag och Universitetskanslerämbetets utvärderingar kan alla ha påverkat utvecklingen. Men 2014 och 2015 lanserade både KI och Lunds universitet flera MOOC:ar.

MP3
kallas ett av de vanligare ljudformaten, kanske det vanligaste på Internet. I jämförelse med en ljudfil från en CD-skiva tar en Mp3-fil väldigt liten plats. Detta beror på att informationen är hårt komprimerad. Man går då miste om en del av dynamiken men samtidigt görs filen mindre och med andra ord mer lämpad för överföring i digitala nätverk.

MUD
är en förkortning för "Multi User Dimensions" eller (Multi User Dungeons). En MUD är en typ av nätverksbaserade miljöer, ofta rollspel, som tillåter flera användare logga in samtidigt och träffa varandra. Det är helt textbaserat och består av en blandning mellan chat och textbaserat rollspel kan man säga, eftersom man kan kontakta varandra under spelet. Den virtuella miljön består av ett antal rum, som tillsammans länkas ihop till domäner. Dessa domäner (t.ex. en ö eller en stad) bildar en hel värld. Man har ingen spelledare och man kan egentligen syssla med precis vad man vill i en MUD. Vissa loggar på för att träffa vänner och chatta, andra för att seriöst rollspela någon karaktär de valt eller tilldelats. MUD används numera ofta i undervisningssammanhang.

Multimedia
Integrerade, datorstödda presentationer eller produkter, baserade på kommunikationsformerna text, grafik, animation, ljud och bild/video.

N

Nätbaserat lärande
Lärande som sker med stöd av Internet eller intranät. Information och stöd för kommunikation förmedlas via ett datornätverk som använder IP-protokoll.

O

OER
är en förkortning av det engelska begreppet Open Educational Resources eller "öppna digitala lärresurser" på svenska. Begereppet omfattar alla digitala lärresurser som är fritt tillgängliga och som fritt och obegränsat får användas, kopieras och spridas (och i många fall även omarbetas för att sedan återigen spridas) samt oftast är tillgängliga via internet.

En öppen digital lärresurs har en angivelse, eller upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen. Internationellt är OER-rörelsen stark och växande.

R

Realtid
säger man ibland när man menar att något händer samtidigt (i motsats till vid skilda tidpunkter). Används om kommunikation över datanät.

S

Synkron kommunikation
Kommunikation som sker samtidigt mellan t.ex. lärare och studerande (i realtid). I distansutbildning har video-konferensstudior använts för att möjliggöra synkron kommunikation. Den tekniska utvecklingen av datorer, nätverk och mjukvara medför att tal och bild i ökande omfattning används för samspel direkt via datorerna, t.ex. i chattar.

U

Utbildningsplattform
kallas också lärplattform eller Learning Management System (LMS). Det är ett verktyg som hjälper till med administration, strukturering av kursinnehåll och kommunikation vid distansundervisning. Exempel på utbildningsplattformar är Moodle, Blackboard och Ping Pong.

V

Videokonferens
är en teknik som möjliggör överföring av ljud och bildinformation t.ex. via satellit eller via Internet/intranät.

Virtuell
en beteckning för något som är digitalt, datorgenererat och skenbart verkligt.

W

Webinar (en) / Webbinarium (sv)
är en form av seminarium som hålls på webben och som innehåller någon form av interaktivitet. Ofta är interaktiviteten en chattfunktion som möjliggör för deltagarna att ställa frågor till föreläsaren /seminarieledaren. Det finns också system där deltagarna kan”räcka-upp-handen” eller svara på flervalsfrågor (s.k. "polls") genom att klicka.

Den som leder eller presenterar något kan visa bilder, surfa och dela dokument eller sin skärm med deltagarna. Webbinarier kan spelas in och visas vid ett senare tillfälle eller "on demand". Se exempel på inspelade webbinarier på OERSveriges hemsida.

Ordet webbinarium är en sammansättning av orden webb och seminarium, på engelska webinar från web och seminar. En av fördelarna med webbinarier är att de hålls vid skrivbordet och därigenom kan personer som finns på olika platser delta samtidigt. De webbinarier som svenska lärosäten arrangerar genomförs oftast med hjälp av den gemensamma tjänsten för e-möten som SUNET tillhandahåller. Samma tjänst kan också användas för online examination av studenter och projektarbeten samt för arbetsmöten och forskningssamarbeten. Läs mer om e-mötestjänsten på SUNET:s hemsida.

Ö

Öppna lärresurser
eller "Open Educational Resources" (OER) är en beteckning för alla lärresurser som är fritt tillgängliga och som fritt och obegränsat får användas, kopieras och spridas (och i många fall även omarbetas för att sedan återigen spridas) samt oftast är tillgängliga via internet.

En öppen digital lärresurs har en angivelse, eller upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Creative Commons är den vanligaste licenstypen. Internationellt är OER-rörelsen stark och växande.