|
Allmänhetens insyn i offentlig förvaltning har
sitt ursprung i frihetstiden och 1766 års tryckfrihetsförordning.
I dag kommer dessa rättigheter till uttryck i Regeringsformen
(RF), Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen
(YGL). Insynsrättens faktiska betydelse regleras av vad som
i TF beskrivs som allmänna
handlingar och av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning ska, enligt 2 kapitlet 1 § i tryckfrihetsförordningen
(TF), varje medborgare ha rätt att ta del av allmänna
handlingar. Denna rätt får begränsas endast om det
gäller rikets säkerhet, för att förebygga eller
beivra brott eller skydda enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden.
Ett universitet är en statlig förvaltningsmyndighet.
För universitetens del gäller t.ex. ett särskilt krav
i högskolelagen om samverkan med det omgivande samhället
och att informera om sin verksamhet – den s.k. tredje uppgiften. |
Universitetens och andra myndigheters arbete med att via egna hemsidor
på Internet göra den "egna kunskapen" tillgänglig
för alla, bör ses mot denna bakgrund.
Den offentliga insynsrätten enligt TF gäller alla de
uppgifter som ett universitet förfogar över. Från
personrelaterade uppgifter som namn, personnummer, betyg, lön
och andra ekonomiska uppgifter, till uppgifter om myndighetens inköpsavtal
eller om innehållet i anmälningar, skrivelser, utredningar,
rapporter och beslut.
Att detta är av avgörande betydelse för ett demokratiskt
rättssamhälle är en uppfattning som är mycket
djupt rotad i svensk förvaltningstradition.
|
