Begreppet elektronisk anslagstavla kan nog förstås som den vanliga innebörden av begreppet. Det avgörande är att den som använder den
elektroniska tjänsten både ska kunna sända egna
och läsa andras meddelanden. Detta innebär att inte bara
chatt-tjänster, gästböcker på hemsidor och s.k.
news-tjänster utan också de diskussionsforum som används
i universitetets kurser omfattas av BBS-lagen. Sist men inte minst erbjuder de flesta sociala medier sina användare möjligheten att lämna kommentarer på andras sidor, vilket innebär att de är interaktiva.
Enligt propositionen bör dock inte vanliga e-postmeddelanden
som går till en viss mottagare eller till en bestämd
krets av mottagare (t.ex. till en e-postlista) inkluderas i begreppet
"elektronisk anslagstavla".
Meddelanden och anslagstavlor inom/mellan myndigheter eller inom
ett företag/koncern omfattas inte heller av lagen, eftersom
behovet av skyddsregler där anses vara mycket mindre.
Detta gör att det blir lite oklart exakt vad som omfattas
av lagen. Men principen är att alla interaktiva webbsidor som
är tillgängliga för allmänheten måste
hållas under uppsikt. |
Undantag
Det är den som sköter driften av en
elektronisk anslagstavla som omfattas av lagen. Lagen omfattar alltså
vare sig den som erbjuder lagringsutrymme (d.v.s. har webbhotellet/servern)
eller Internetoperatören.
Uppsikt över tjänsten behöver enligt lagen inte ske om det rör sig om:
- tillhandahållande endast av nät eller andra förbindelser
för överföring av meddelanden eller av andra anordningar
som krävs för att kunna ta i anspråk ett nät
eller annan förbindelse,
- förmedling av meddelanden inom en myndighet eller mellan
myndigheter eller inom ett företag eller en koncern,
- tjänster som skyddas av tryckfrihetsförordningen
eller yttrandefrihetsgrundlagen (t.ex. en webbplats som har utgivningsbevis), eller
- meddelanden som är avsedda bara för en viss mottagare
eller en bestämd krets av mottagare (elektronisk post).
|