Legala handboken startsida
Följ och gilla oss på Facebook
 

Vad gäller för upphovsrätten till ett gemensamt material?

Frågor

Vi är en lärargrupp som tillsammans skapat ett mycket omfattande kursmaterial på vår högskolas webbserver. Kurserna innehåller sammanfattande, pedagogiska texter om ämnet, rikligt med illustrationer, animeringar, filmklipp länklistor m.m., som stöd för studenternas lärande. Var och en av oss har haft ett tydligt ansvar för varsitt kursmoment, men annars har vi agerat bollplank åt varandra och samarbetat över gränserna. Projektet har finansierats med både externa och interna medel.

 

Nu har jag just fått ett erbjudande om ett jobb med bättre villkor på en annan högskola och en av kollegorna i teamet ska pensioneras.


i/ Vi undrar nu alla vem som äger upphovsrätten till kursmaterialet?

 

 

i/ Hur reder vi upp det här så att alla blir nöjda?

 

iii/ Hur undviker vi att hamna i en tvist i framtiden?

Svar

i/ När man skall nysta upp rättigheterna till sammanställningar av material så får man dela upp rättigheterna i två nivåer: Rättigheterna till innehållet samt rättigheterna till sammanställningen som sådan (hela kursmaterialet sammantaget).

 

Rättigheterna till innehållet i kursmaterialet innehas av den/de skrivit texten, illustrerat, animerat, gjort filmavsnittet m.m. Står Ni själva som kreatörer till allt innehåll, eller finns det delar som skapats av annan från vilken Ni då måste söka tillstånd? Till de delar man inte kan urskilja en persons skapande/självständiga kreation föreligger gemensamt upphovsmannaskap.

 

I de fall då materialet skapats inom ramen för en anställning, har i normalfallet arbetsgivaren rätten att nyttja materialet inom sin normala verksamhet, se tumregeln. Här gäller dock särskilda regler för universitetslärare, se lärarundantaget.

 

Har materialet tagits fram "på uppdrag" av arbetsgivaren eller annan, och finansierats av denne för detta, så har arbetsgivaren/uppdragsgivaren en rätt att nyttja materialet på sätt som framgår av uppdragsavtalet eller förutsättningarna för uppdraget. Får man i uppdrag att sätta samman material till en viss kurs, så måste också uppdragsgivaren ha rätt att i vart fall, även utan uttryckliga avtal, nyttja materialet till den kursen.

 

ii/ Har vare sig arbetsgivare eller uppdragsgivare några rättigheter till materialet, så blir det istället avgörande hur de olika inblandade har diskuterat (avtalat) sinsemellan.

 

Vilken användning förutsågs då man arbetade fram materialet? Exklusivt användande i just den här kursen vid den här läroanstalten, eller fritt fram för de enskilda kreatörerna att använda sitt material i andra sammanhang? Några rättigheter för de andra att utan tillstånd använda "ditt" material i andra sammanhang? etc.

 

Rätten att ändra materialet eller vidare överlåta rättigheterna till vidare till annan måste diskuteras (avtalas) särskilt.

 

Nästa led i rättighetsprövningen är att utröna om det finns ett upphovsrättsligt samt (databas)producentskydd till kursmaterialet (sammanställningen) som sådant. Sammanställningar av material anses originella i sig om urvalet och/eller arrangemanget av det ingående materialet är originellt. Ett originellt arrangemang av material kan t.ex. vara pedagogiska, annorlunda och intressanta kopplingar/länkar mellan de olika delarna av materialet.

 

Den/de som varit kreativa i urvalet/arrangemanget av innehållet, har ett upphovsrättsligt skydd mot att någon kopierar/ tillgängliggör detta sätt att välja ut/arrangera. Även i denna del får prövas om det föreligger en anställnings- eller uppdragssituation som gör att rätten till nyttjandet av sammanställningen övergått till arbetsgivare/uppdragsgivare.

 

En ytterligare komplicerande faktor är att det kan finnas ett närstående skydd för den "producent" som genom att investera väsentligt (pengar eller andra resurser) legat bakom framställandet av sammanställningen. Utdrag (kopiering) eller återanvändning (tillgängliggörande) av väsentliga delar av innehållet i sammanställningen får då inte ske utan producentens tillstånd, oavsett vilka andra tillstånd som erhållits.

 

iii/ Framtida oenigheter/tvistigheter kan man möjligen undvika genom att så tidigt som möjligt, gärna redan innan man sätter igång med kursmaterialet, diskutera igenom alla villkoren för användandet av innehållet och sammanställningen som sådan:

  • Vilket material som skall förvärvas av andra (och då villkoren, kostnaderna för detta) alternativt ta fram själva.
  • Hur skall materialet få användas av kreatören själv, av de andra, av lärare på kursen, av universitetet/högskolan samt i vilka miljöer (kurswebben, på Internet, etc.).
  • Och om du inte längre är kvar själv, skall "ditt" material då plockas bort, skall några ändringar få göras, skall materialet få "säljas" (överlåtas vidare) till andra intresserade, etc. etc.

 

Ha också bra ordning på vem som har gjort vad, det underlättar avgörandet av upphovsmannaskapet till de olika delarna. Finns finansiärer så bör man redan från början ta reda på om de skall vara att anse som producenter (är därmed rättshavare) till sammanställningen, eller om det är fråga om annan form av finansiering.

Referenser

Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk

Brottsbalken (1962:700)


Länktips

Upphovsrätt i skolan för texter, bilder, musik samt film, radio och tv (Skolverket)

Upphovsrättsskolan (för elever och lärare i grundskolan)

Bonus Copyright Access (högskoleavtalet och skolkopieringsavtalet)

UniPoll AB, legalahandboken@unipoll.se
Senast uppdaterad:

Friskrivningsklausul
Webbplatsen har utvecklats med stöd av Internetstiftelsen i Sverige
Creative Commons-licens